Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G. v. Düben: Om den svensk-norska Lappfrågan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSK-NORSKA LAPPFRÄGAN. 429
och renvägarnes ordnande, börande dock användningen af senare
summa blifva beroende af rimligheten i jordegarnes fordringar. —
Detta har kongl. maj:t bifallit.
Detta är lärorikt i flera hänseenden. Det visar den vigt man
i Norge lägger på saken och den energi man der utvecklar då det
gäller ett godt ändamål, äfven om detta har ett bloti lokalt intresse.
Det visar att’ sådan uppsigt som 1871 års förslag afsåg, äfven
ofullständigt utförd, kan verka godt; ty då ingen vidare klagan
hörts från Lapparnes sida, oaktadt uppsigten varat sedan 1865 och
således var i verket redan före sista komiténs sammanträden och
förhör, måste vi antaga att verkan varit god äfven med afseende
på dem. Det ådagalägger att den mycket omskrikna fiendtligheten
å norsk sida och Norrmännens sträfvan att förtrycka Lapparne i
sjelfva verket är en fabel, som så många andra uppgifter om Lapp-
väsendet. Och vi skola minnas att alla nu under sju år verksamme
uppsyningsmän varit Norrmän; det är klart att, om uppsy-
ningsmännen, såsom 1871 års förslag afsåg, varit Lappar, detta
folk skulle haft än mera godt deraf. Det hela utgör således en
praktisk kommentar till 1871 års förslag, visande att, hvad som der
i theorien framställdes, kan praktiskt utföras och att detta ut-
förande, ehuru det saknar stöd af åtskilligt som borde följa der-
med (gemensam ansvarighet), likväl i så hög grad varit verk-
samt och gagnande, att det år för år fått allt större utsträckning.
Med detta exempel för ögonen och med den kritik vi i öfrigt
underkastat frågan, tveka vi icke att, såsom en slutsats af det hela,
uttala vår falla öfvertygelse, att ett bifall till det kongl. förslaget
af 1871 hade varit det bästa och det klokaste. Det bästa, eme-
dan man knappt kan hoppas att få någon för Lapparne mera gyn-
sam förordning bifallen å norsk sida; denna gick till förmån för
Lapparne, så långt in på de bofastes rätt som gerna var tänkbart.
Det klokaste, emedan man svårligen, med kännedom om hvilka hand-
lingar voro för riksdagen framlagda, kan få norska Stortinget att
tro, det obekantskap med förhållandena kunde hafva så stor andel i
beslutet som det verkligen haft, utan måste misstänkas för mala
fides; och emedan man nu måste befara att detta Storting skall
taga saken om hand och sköta honom, oss ohörda Lapparne
torde icke till en början förlora derpå; men den tid synes icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
