Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hans Forssell: H. Th. Buckle. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. 471
skref sina. Tankar om franska revolutionen". Ett mycket begyämt
sätt att komma ifrån frågan. — Får åter B. tag i någon historisk
personlighet, som burit hans favoritidéer genom verlden, då får
denne ock bära icke blott ett i allo otadeligt namn, utan, äfven den
specifikt Buckleska prägeln. Det är ej nog, att Richelieu lät reli-
gionsfrågorna stå tillbaka för de politiska, och att hela hans rege-
riugssystem hade rent verldsliga syften: Frankrikes inre enhet och
yttre makt, kronans höghetsrätt och Österrikes försvagande. Nej, när
han i sitt förfarande mot protestanterna och "i sina andra liberala
"åtgärder understöddes af händelsernas ström", . då "underordnade
han menniskornas teoretiska (= religiösa!) under deras praktiska in-
tressen"; och "han visste, att ett folks styresman .. ej får göra pro-
paganda för spridande af några vissa åsigter, med undantag af så-
dana som beröra folkets närvarande och praktiska välbefin-
nande!" Mäånne det icke är lika långt mellan denna sats och
Richelieus system, som mellan den röde kardinalen och J. 8. Mill?
— För öfrigt är det klart, att man hos Buckle ej har att söka om-
växling och lefvande färg i karaktersteckningen;: presterna äro sjelfviska,
konungarne lumpna; adelsmän ha några gemensamma kännetecken:
lättja, liderligt och sysslolöst lefverne, usel fåfänga, öfvermod och
servilism. Naturforskarne glänsa såsom fixstjernor. För öfrigt äro
konungar, statsmän, lagstiftare samtlige <marionetter, som sin lilla
stund hoppa ock strutta på en liten teater, och man undrar då
blott, att de få "strutta" så mycket i Buckles egen bok. -
Och hvad nu slutligen beträffar den historiska framställningen
af de perioder, som B. aktar värdiga en närmare uppmärksamhet,
torde man hafva svårt att för densamma finna ett lindrigare epi-
tet än subjektiv eller godtycklig. Det första intrycket vi mot-
togo af dessa kapitel om den engelska, den franska, den skotska
utvecklingen var så förvirrande, att det i början mötte någon
svårighet att komma till rätta dermed. Att förf. ville bevisa något,
det fanno vi af de stora ansatser, der han upprepade gånger om-
talar sitt arbetes betydelse; men historien är icke till för att be-
visa Buckles satser, och det var derföre naturligt att i första hand
tillse, huruvida teckningen af de olika ländernas utveckling var rik-
tig, om den fullständigt upptog de stora grunddragen af dessa folks
lif, om den anstälde träffande jämförelser dem emellan. Och vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
