Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hans Forssell: H. Th. Buckle. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE, 537
tare historiska skildringens, hade han troligen kunnat blifva, såsom
åtskilliga andra engelska dilettanter, en utmärkt god essayist. Han
har visserligeu intet af den "esprit" hvarmed fransmannen fängslar,
och vid de försök till högre retorik, hvarmed han då och då ryc-
ker fram, tittar man gerna ned i de rika noterna, för att se efter,
från hvilken författare bilderna och känslostämningen kunna vara
lånade. Men han har tydligen en gång i sin första ungdom egt ei
så litet af denna kärnfulla engelska "good sense", som rätt utveck-
lad kunnat göra honom till en verkligen god observatör, och har
ock tillräckligt med fantasi för att sammanföra en rikedom af torra
fakta till lefvande skildringar. Man märker detta tydligen på åt-
skilliga stycken af hans franska, spanska och skotska historia, hvilka,
om slagget vederbörligen afskiljes, äro mycket läsvärda.
Olyckligtvis syftade Buckle åt ett högre mål: aan ville blifva
en historieskrifvare som ingen, och han tänkte för lågt om filoso-
fien, för att icke anse sig fullt vuxen att på fri hand lösa hvarje än
så invecklad spekulativ knut, som kunde komma i vägen för hans
undersökning. Hvad han trott om sig sjelf som historisk reforma-
tor, hafva vi redan omnämt; samma Alexandersmanér råder äfven i
hans uppträdande som filosof. Men så växa naturligtvis också
anspråken och förhoppningarna på en dylik löftenas man ut till:
något öfvermåttan stort. Buckle sjelf talar väl stundom i en ton,
som om sjelfva de problem han behandlar vore spritt nya, men
härvid behöfs dock knapt mer än skolkunskap, för att inse, huru
det är med mensklighetens gamla välkända spörsmål och gåtor, som
han handskas. Hvad den vetenskap som "aldrig ledt till några re-
sultat" i dessa frågor icke kunnat fullkomligt lösa, det ligger för
Buckle så klart, som om Gud sjelf hade lagt svaren i hans mun,
och man lyssnar derför med spänd väntan efter utlåtanden, som,
att döma efter bullret, borde vara epokgörande i filosofiens hi-
Storia.
Trots allt detta kan det dock knappast fela, att enhvar som
blott med vanligt sinne för logik genomläser de kapitel, der Buckle
nedlagt frukterna af sin spekulativa undersökning, af dem skall få
ett mycket besynnerligt intryck. Antingen måste nämligen den
gamle Aristoteles varit en stympare i sina logiska regler, eller också
är Buckle detsamma i logikens användning; antingen måste hela
Svensk Tidskrift, 1872, 6:te höft. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
