Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hans Forssell: H. Th. Buckle. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 H. TR. BUCKLL.
sådana som det, att "literaturens inflytande ej har sin grund i hvad
hon skapat utan i hvad hon bevarat", att "naturkrafterna utöfva
ett oemotståndligt inflytande på gestaltandet af menniskans öden”,
att "<j de menskliga tingens gång individuela egendomligheter be-
tyda detsamma som intet och att historieskrifvaren med dem ej har
att skaffa, med flera, äro naturligtvis, äfven oafsedt de rent for-
mela felen i deras bevisning, ingenting annat än lösa hugskott;
hvilket ådagalägges utom af annat äfven deraf, att förf. sjelf oupp-
hörligt motsäger dem. Samme man, som vill grunda sin verlds-
åskådning på dylika satser, säger också (s..124) att "de stora tän-
karne beherrska de menskliga angelägenheterna och bestämma genom
sina upptäckter nationernas utveckling"; han lägger ock till grund
för sin betraktelse af den europeiska civilisationen den satsen, att
de andliga lagarna här allt mer besegra naturlagarna; och han
drager, som vi ofvan visut, oupphörligen individerna i historien fram
till ros eller tadel. Man må icke tro, att han, som så ringaktar
religionens inflytande, alltid tänker lågt om densamma; tvärtom talar
han flere gångor om den välgörande verkan isynnerhet af en "mild
filosofisk" religion, och de onda verknvingarne af en dålig religion
äro ideligen föremål för hans studier. Man törs ej heller säga, att
han ej eger något sinne för en ideal uppfattning af mensklighetens
utveckling; han låtsas afsky Helvetii verldsåskådning; allt emellanåt
kommer det på honom att hålla loftal öfver det ideela, och så
fortsätter han då, ända till dess tanken faller på prester och stats-
män; ty det är egeutligen för att åt dem få säga ett eller annat
mustigt ord, som han i s. k. filosofiska betraktelser spelar enfant
terrible. Vi vilia derför visserligen icke beskylla Buckle för så fula
saker som konseqvent materialism eller sensualism eller ens för
determinism; han är strängt taget ingenting af allt detta, men
han är filosofiskt taladt ingenting annat heller.
Härmed sammanhänger på det närmaste det faktum, som helt
visst äfven i dessa rader skall framträda, nämligen, att en kritik af
Buckle såsom tänkare och af hans arbete såsom en historiens filo-
sofi icke just medför någon tillfredsställelse, allra minst för gran-
skaren sjelf. Ty den rent negativa kritiken är dock ett oting, och
granskarens uppgift är att göra icke det värsta utan det bästa möj-
liga af de satser, som skärskådas; han vinner säkrast sitt mål genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
