Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - H. F.: En prisbelönt Dikt: (I. P. Wallin. Wisby fall, prisbelönt af Sv. Akademien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skönliteratur.
En prisbelönt Dikt.
J. P. Wallin: Wisby fall, Episk-Romantisk Dikt i Tio Sånger.
Prisbelönt af Svenska Akademien 1871. Jemte en samling
mindre dikter.
Julliteraturen har som vanligt gifvit oss en liten skörd af .
poetiska utkast och försök både i och utom kalendrar. Utan att
på minsta sätt vilja förnärma de ärade författarne, hvilka hvar för
sig må vara värda en recension i lyrisk stil, hafva vi dock med
ett särskildt intresse vändt oss till den lilla "Episk-Romantiska
Dikt i tio sånger", ’som denna gång utgått i bokmarknaden för-
sedd med Svenska Akademiens imprimatur och medalj af andra
storleken.
Det var i sjelfva verket lyckligt för recensenten, att Akade-
miens pristecken befans utsatt på diktens titelblad, ty det hade
eljest ofelbarligen händt honom att vid genomläsningen af de 10
sångerna, efter det sedvanliga mönstret för en kritik öfver poetiska
stycken, nedskrifva ett eller annat subjektivt omdöme, grundadt på
stämning, tycke och smak. Och den första stämning, som genom-
läsningen hos honom väckte, var uppriktigt sagdt — tråkighetens;
tycket var: detta är icke poesi; och smaken var afficierad af ob-
jektets smaklöshet. Bekännen det uppriktigt, alle i recensenter af
skalders verk: — det vill något till att vid kritiken af stämnings-
alster komma ifrån stämnings-omdömen, att gifva skäl och grunder
för tycket, att uttrycka smak i något mer än ett eller annat utnött
epitet. Man demonstrerar ej lätteligen från- eller närvaron af in-
spiration och geni, man meddelar ej genom beskrifning förnim-
melsen af poetisk skönhet. Otacksamt och vanskligt är derför i
sanning poesi-recensentens kall; som kritiker skall han bevisa,
men det han skall kriticera undandrager sig all bevisning; som
poetisk kännare skall han vitna om skaldens förmåga att väcka
och nära känsla och fantasi, men om känsla och fantasi bär ingen
ett vitnesbörd, som ofelbart gäller för alla. Dubbelt svår blir då
naturligtvis uppgiften, när emot tycke, känsla och omdöme ställer
sig autoriteten af en institution så vördnadsvärd som Svenska Aka-
demien, hvars hela uppgift numera är att kärna och bedöma vit-
terhet. Akademien har nämligen genom sin direktör om nu före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
