Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Militärrätt och Militärpligt af C. J. Lovén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILITÅRRÄTT OCH MILITÅRPLIGT. "5
kommendera truppen, hvaremot i en värnepligtsarmé kadrernas
första och förnämsta uppgift blir att af de i militäriskt hänseende
råa element, som hvarje år tillföras arméen, så att säga skapa
truppen. Tyngdpunkten kommer i senare fallet att mycket mer ligga
hos kadrerna, d. v. s. fordringarne på befälet act här blifva be-
tydligt större, än i förra fallet. Men just deruti ligger största
svårigheten vid genomförandet af den stora militära reform, som
nu är i fråga, och ett af de mest tvingande skälen att med
mycken försigtighet gå till väga, för att icke i qvantitativt eller
qvalitativt hänseende ställa anspråk på arméns öfver- och under-
befäl, som dessa med mycket fog kunde anse väl stora. Man
bör dessutom aldrig glömma den vigtiga omständigheten, att rer
formens genomförande alltid kommer att i sista hand blifva beroende
af arméns officerare. Äfven om de båda statsmakternäå blefve än
så eniga om den form, organisationen i framtiden bör erhålla, är
dermed dock föga vunnet, om icke inom armén officerare finnas,
som med värme omfatta denna fråga.
Officeren tillkommer det att i första rummet utbilda dugliga
uaderbefälsämnen och dymedelst skapa elementen till den rya orga-
nisationen. Då nu för närvarande en stor del af indelta arméns
officerare egnat sig åt lardtbruk eller skapat sig andra förvärfs-
källor, är det uppenbart, att rättvisan och klokheten i förening
bjuda att icke med maktspråk rycka dem från den verksamhet,
hvarpå de byggt sin och stundom sin familjs existens. Å andra
sidan kan man tryggt förlita sig derpå, att flera officerare vid in-
delta armén finnas, som af lust för yrket med största ifver önska
att, mot lämplig förhöjning i löneinkomster, få uteslutande egna
sig åt den militära tjenstgöringen. När reformen skall börja sättas
i verket, blir det naturligtvis dessa, hvilka komma att främst tagas
i anspråk.
I vår senaste uppsats hafva vi sökt behandla denna fråga en-
samt ur politisk synpunkt och dervid frambållit skillbaden mellan
yrkesarmén och den på allmän värnepligt hvilande armén.
Det återstår oss att här ytterligare framhålla de i rent militäriskt
afseende ännu mer motsatta organisationsformerna: stående armé
och milis.
Med stående armé mena vi den organisation, der all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
