Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Militärrätt och Militärpligt af C. J. Lovén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILITÄRRÄTT OCH MILITÄRPLIGT. 25
lagarne spridas bland befolkningen, utan äfven klarare föreställ-
ningssätt göra sig gällande i afseende på den sanna soldatbildnin-
gens betydelse och dess förädlande inflytande på ynglingasionet,
en uppfattning som blir omöjlig att ingjuta hos folket, så länge
meddelandet af denna soldatbildning inskränkes till några få veckor,
enär först sedan ynglingen varit tre månader under fanan den un-
dervisning kan börja, som har till uppgift att utbilda hans andliga
förmögenheter. s .
Så snart man sträfvar att från yrkesarmé öfvergå till en ren
värnepligtsorganisation, är det framför allt af vigt att först söka
fylla den klyfta, som skiljer armén från folket, och detta kan icke
vinnas på annat sätt, än att man så mycket som möjligt söker i
folkmedvetandet bortrycka skillnaden mellan begreppen medborgare
och soldat. Det är icke tomma talesätt, då man säger, att i ett
land, hvars försvar hvilar uteslutande på allmän värnepligt "man
icko kan säga, hvar soldaten börjar och medborgaren slutar" och
”att ett sådant land icke eger en armé, utan att armén der
eger ett fädernesland".
Dessa ynglingar, som vi vilja kalla ettårige frivillige, skulle i
folkets ögon icke betraktas som yrkessoldater, utan som värne-
pligtige, som, i stället att nödtvungna tjena 30 dagar under 2
år, frivilligt och i förväg underkastade sig 365 öfningsdagar på
en gång.
Om dessa ynglingar åter fortfarande tjenade qvar vid armén,
komme de i en annan ställning eller såsom uuderbefäl, och just till
följd af de få år som de äfven då tjenade, skulle de vid återvän-.
dandet till det medborgerliga lifvet ytterligare befästa bandet mellan
armén och folket. : ,
Har man endast för ögonen bildandet af kadrer, vore det na-
turligtvis bäst, att ynglingar om 17 års ålder antoges, enär de vid
så unga år mest vore mottagliga för undervisning och i så fall
lättast kunde undfå ej blott den grundliga militära uppfostran, utan
åfven den elementära bildning, som är nödvändig för att erhålla
rerkligt dugliga underofficerare. Genom den starka omsättningen i
underbefälsgraden och dermed följande wutsigt för raska ynglingar
med sinne för ordning att blifva anstälda som underofficerare med
’e arvoden, som dermed vore förenade, samt genom det tillfälle som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
