Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN. 47
på de för hvarje slag af inkomst till grund liggande lagar eller.
författningar.
Återstå nu de ordinarie inkomster, som äro af skatts natur, rän-
tan, tionden och bergverkstionden, samt mantalspenningarne, af hvil-
ka de båda förstnämda äro grundskatter, den sistnämda personel
skatt. Hurn skall tillgå med deras ändring? I fråga om, till hvil-
ken klass de lagar, som ordna dessa inkomster, skola höra, gifver
grundlagen intet svar. Allmän lag, civil-, eriminel- eller kyrkolag
tillhöra de egentligen icke, ej heller ekonomisk lag; ej heller höra
de till bevillningslagarne. Undersöker man historien om deras till-
komst och närmare fastställelse, finvas de bestämda i den klass af
lagar, som tillfölie dels af den skattebörda, som reglerats, dels den
näring, som deraf drabbades, ursprungligen rörde ett visst stånd och
fordrade dess särskilda bifall, hvadan föreskrifterna om dem inne-
hållas i ståndsprivilegier eller i resolutioner på ståndsbesvär. Med
bänsyn till räntornas indelning för allmänna inrättningar, t. ex. till
försvars- och kommunikationsväsendet, fromma stiftelser eller för em-
betsmän, ega de jämväl samband med allmänna hushållningen eller
allmänna inrättningar. De höra således till samma klass, som de
allmänna besvär hvilka i byggningabalk omtalas, och böra således
vara underkastade samma lagstiftningsformer, om de ej genom pri-
vilegier, såsom presterskapets i afseende på de till presterskapet,
skolor, fromma stiftelser, anslagna tionde och räntor, ära af privi-
legiinatur. Hvad som ytterligare utvisar dessa lagars egenskap af
lag, i nvars stiftande konungen deltager, är att enl. Kgl. F. d. 23
Febr. 1789 "de å hemmanen en gång gjorda, i laga ordning .fast-
stälda skattläggningar och tiondesättningar skola i evärdelige ti-
der ega bestånd och aldrig någon rubbning eller ändring deruti
tillåtass, hvilket innebär förbud att i annan ordning, än den för
privilegiets ändring bestämda, förhöja grundskatterna på skattehem-
man. Äfvenså kunna ej heller frälsefriheterna borttagas i annan
ordning, än den R. F.$ 114 bestämmer. Mantalspenningarne äro äf-
ven en på samma slags lag grundad skatt, hvilket visar sig deraf
att den till följd af den frihet, som adel och prester åtnjöto vid
privilegiernas jämkning i K. K. d. 6 April 1810, bestämdes såsom
utgående från alla medborgare. Mantalspenningarne äro bestämda
i en särskild förordning, som omtalas vara stiftad af konung och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
