Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
02 KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRAGAN.
intagen och satt i sammanhang med bestämmelserna om riksdagens
beskattnings- och statsregleringsmyndighet, framställer den sig der-
före helt naturligt såsom gifven för att framställa den grundsats,
som i följande $$ fått sin speciela tillämpning. "Svenska folkets
urgamla rätt att sig beskatta" kan derföre ej anses innebära an-
nat än en försäkran, att konung ej må pålägga Svenska folket nå-
gra slags skattebördor eller utkräfva några utskylder, utan att folkets
lagliga representation dertill lemnat sitt bifall, vare sig i form af
lag eller i form af bevillning för en statsregleringsperiod, efter pröf-
ning af hvad statsbehofven för hvarie gång kräfva såsom årligt till-
skott. Att förslagets författare ej med dessa ordalag afsett att
rubba konungens lagstiftande makt, sådan den blifvit i 1309 års
regerirgsform och af urgammalt varit i svensk lag bestämd, om jag
undantager frihetstidens statsförfattning, detta följer af författarens
cgen politiska ståndpunkt. Konstitutionsutskottet uti sitt utlåtande
öfver regeringsformen år 1809 yttrar blott att "Svenska folkets
rättighet att genom rikets ständer sig beskatta” har af ut-
skottet blifvit sorgfälligt iakttagen, med förklaring att det är denna
sjelfbeskattningsmakt, som upprätthåller och befästar nationalrepre-
sentationen; dess vårdande är följaktligen icke blott för nationens
välstånd, utan äfven för dess frihet, af den yttersta vigt. Men ut-
skottet hvarkeu omtalar denna rätt, såsom urgammal, ej heller har
ordet "allena" blifvit begagnadt i denna utskottets framställan af
gruudsatsen, hvilket väl borde hafva skett, om deruti inneburits en
mskrävkning i konungens lagstiftningsrätt.
Om vi nu söka göra oss redo för hvilka missbruk man ge-
nom beskattningsrättens sorgfälliga vårdande ville förekomma, och
hvilket statsrättsligt tillstånd i detta hänseende man ville grundlägga
såsom öfvoreusstämmande med svenska foikets urgamla rätt, så finna
vi ingen föregående period i vår statsrättsliga utveckling hafva
varit så betryggande för folkets rätt, att någon skulle velat åter-
upplifva densamma. Den tid, för hvilken landslagens konungabalk
bestämde konungens och riksdagens ömsesidiga rättigheter härutinnan,
var ej under något skifte sådan, att dess statsrättsliga bestämmelser
kunde gifva önskvärda garantier för svenska folkets beskattningsrätt.
Konungen egde okontrolleradt använda rikets inkomster, två stånd
pjöto skatteprivilegier på de öfrigas bekostnad. Då riksdagen dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
