Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jernhandteringens ståndpunkt i Sverige 1873 af R. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 OM JERSHANUDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1878.
Att vårt jerntillverkningsbelopp är så ringa "), beror ingalunda
på bristande malmtillgångar, ty Sverige är tvärtom gansku rikt
på jernmalmer, hvilka dock icke förekomma inom alla dess pro-
vinser, utan företrädesvis äro inskränkta till vissa distrikt. Så
förefinnas de största och mäktigaste jerumalmsfyndigheterna uti ett
i N.O. och S.V. gående bälte, de gamies "Jernbärarland", som
omfattar södra delarne af Gefleborgs och Kopparbergs län, nord-
vestra delen af Westmanlands och norra delen af Örebro län samt
östra Wermland (se kartan). Om man i bältet inbegriper Winkärn
i Kopparbergs län, så äro norr om detsamma inga stora jornmalms-
tillgångar upptäckta förrän högst upp i Norrbotten, hvarest mycket
stora fyndigheter förefinnas vid Gellivara och flera andra ställen;
men dessa jeromalmer hafva till följd af de svåra kommunikationerna
och dessa trakters ytterst glesa befolkuving hittills dock endast
helt obetydligt blifvit tillgodogjorda. Äfven söder om nyss nämda
bälte finnas högst märkliga jernmalmstillgångar, såsom Dannemora
i Upsala län och några gruffält inom Stockholms, Södermanlands
och Östergötlands län. Vidare finnes nära södra ändan af sjöd
Wettern i Jönköpings län en stor malmfyndighet, Taberg, hvar-
jämte såväl sist nämnda som ock Kronobergs län besitter icke obe-
tydliga tillgångar af sjö- och myrmalmer, hvilka äfven, ehuru i
mindre myckenhet, förekomma i några andra län.
Fastän jernmalmstillgångarne äro högst betydliga, så äro de
flesta grufvorna för närvarande dock ingalunda i ett sådant skick,
att några större malmqvantiteter ur dem årligen kunna upptagas,
hvilket åter beror derpå, att malmbehofvet hittills varit så ringa,
+) Enligt en i The journal of the iron & steel institute meddelad
. ungefärlig uppskattning af taockjornstillverkningen under år 1871 skulle
den varit: ”
I Stor-Britannien ...... .. A srereres 162,500,000 ctr
» Förenta Staterna ............ ..... 47,800,000 >»
» Frankrike ssssmsssososs sossrsssre or 88,750,000 >»
» Tysklaänd....., omsssssososrrrrrersartrs 81,250,000 >»
» Belgien .... .......... s.s. os ossssrea 22,400,000 >»
» Österrike ............isssssossoirorana 11,250,000 »
> Ryssland .... ssssssossorsroresorsnrire 8,250,000 >»
D» Italien ......... sscssocorerrereroersrer 1,875,000 >»
3 BpaAnlen oooses srerserererseetirereers 1,800,000 »
» Sverige tillverkades sagde år 7,028,891 ctr tackjern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
