Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1873.
Jernmalmerna.
Sveriges jernmalmer utgöras hufvudsakligen af svartmalm
eller magnetisk jernmalm (jernoxidul) och blodsten eller
jernglars (jernoxid), hvilka med ett gemensamt namn pläga be-
nämnas bergmalmer till skilnad från det andra slaget af jern-
malmer, nämligen sjö- och myrmalmer, som i Sverige äfven-
ledes förefinnas, men hvilka dock endast inom provinsen Småland
blifva tillgodogjorda. |
Våra bergmalmer eller magnetiska jernmalmer och jernglanser
tillhöra urformationen och förekomma aldrig i gångar, utan såsom
verkliga lager eller lagerstockar, hvilka hafva samma strykning och
stufniog som de omgifvande bergarterna. Många jernmalmsfyndig-
heter hafva icke någon betydlig utsträckving, utan kila snart ut
gig, men om man följer bergartens strykning, så återfinnes van-
ligen förr eller sednare en ny malmlins, och på detta sätt kan
samma, stundom utkilade malmlager ofta följas under milslånga
sträckor, sålunda bildande hvad man kallar "malmstreck”. Andra
jernmalmsfyudigheter kunna deremot i ett sammanhang, men
med en mer eller mindre varierande bredd, hafva en längdutsträck-
ning i fält af mer än tusen fot.
Utom att jernmalmslagreu på ofvan vämda sätt utkila, kunna
de också vara tvärt afskurna och mer eller mindre förkastade af
öfverkorsande s. k. skölar utaf kloritskiffer, hälleflinta, trapp eller
granit. Äfven jernmalmsfyndigheternas bredd är mycket olika, ty
den kan variera från den obetydligaste tjocklek ända till 100 å
150 fot. Mycket vanligt är dessutom, att jernmalmslagren åtföljas
af flera paraileler eller jämte desamma liggande sido-malmlager,
som från hvarandra äro skilda af mer eller mindre ofyndigt berg.
De svenska jernmalmslagrens likasom de dem omgifvande berg-
arternas stupning är i följd af den fasta klyftans många veckningar
mycket olika, men vanligtvis närma de sig vida mera till vertikal- än
till horisontalplanet. Utom denna sidostopning hafva jernmalms-lag-
ren oftast äfven en stupning i strykningens riktning eller ett "fallande
i fält”. Likasom i längd- aller strykningsriktningen hafva de stun-
dom också visat sig utkila mot djupet, men följer man stupningen
vidare nedåt, så påträffas vanligen förr eller senare en ny malmlins.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
