Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jernhandteringens ståndpunkt i Sverige 1873 af R. Åkerman - Jernmalmerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1878. 98
beträffande dess handhafvande, att de nästan verkat som förbud
mot dess användande. | |
Effekten per arbetare är naturligtvis mycket olika, beroende
dels af malmernas eller rättare lagerarternas olika hårdhet och
seghet, dels af arbets- och aflöningssättets beskaffenhet och dels
af de använda sprängämnena, som åter i någon mån måste rättas
efter grufvornas beskaffenhet. Såsom ungefärliga medelvärden må
emellertid följande siffror anföras: Per dag och arbetare uppslås
vanligen 5 till 7 fot, men stundom äfven 10, men vid borrning
uppåt deremot endast 3 fot borrhål. På samma enheter erhållas
20 till 60 kubikfot eller vid pass 30 till 90 ctr lössprängdt berg.
Per skålpund dynamit och ammoniakkrut fås 100 till 160 etr och
per skålp. bergkrut 50 till 60 ctr lösprängda berg. Omkostna-
derna för den upptagna och skrädda jernmalmen belöper sig till 9
å 50 öre per ctr. .
Hvad metoden för grufbrytningen beträffar, så verkställes den
i allmänhet medelst fall: och sänkningsarbete. Sedan man näm-
ligen med ett schakt nedkommit genom möjligen för handen va-
rande lösa jordlager och vidare nedträngt så djupt i sjelfva malm-
lagret, att den genomgångna delen af den fasta klyftan anses kunna
bilda ett säkert tak, så anläggas fältorter i strykningens riktning.
Under det hufvudsänkningen eller det från början öppnade schaktet
alltjemt fortsättes mot djupet, uttages sedan malmen förmedelst
fallstross, på samma gång som nödiga band eller pelare qvar-
lemnas för uppbärande af grufvans väggar.
De utbrutnå rummen i grufvan lemnas således i allmänhet
öppna eller ofyllda, och endast i ett par af de jerngrufvor, hvilkas
väggar till följd af spickor och lossnor icke kunna uppehållas, ge-
nom afsatta band eller pelare, utan i hvilka vid nyssnämnda me-
tods användning täta förtimringar i stället måste begagnas, har
man på senaste tiden börjat igensätta de utbrutna rummen med
ofyndigt berg och uttager då malmen medelst takbrytning.
Sist nämda metod torde till följd af bergets fasthet och styrka
vid flertalet af de svenska jerngrufvorna vara obehöflig, men sanno-
likt är dock, att den framdeles kommer att oftare användas än
hittills, ty mången grufva har vid det andra förfaringssättet med
tiden blifvit osäker. En omständighet, som hos oss väsentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
