Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jernhandteringens ståndpunkt i Sverige 1873 af R. Åkerman - Smidesjerns- och Ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT 1 SVERIGE ÅR 1873.
Äfven puddlingen har framför Lancashire-smidet den fördelen
att icke erfordra träkol, utan dertill kan sämre bränsle användas,
och om puddlingen sker med gas, kan bränslet snart sagdt vara
hura uselt som helst. För plåt, hvartill Bessemerjern icke alltid
visat sig fullt tillförlitligt, kan måhända också puddling med gas
åtminstone tills vidare blifva det lämpligaste färskningssättet, särde-
les om de vid Motala tillämnade försöken med Danks maskinpudd-
ling skulle visa, att denna metod är för våra förhållanden passan-
de; men äfven maskinpuddling bör hos oss blifva dyrbarare än
Bessemerfärskning, alldenstund puddlingen alltid åtfölies af flera
vällningar.
I sjelfva verket äro förhållandena dess bättre nu också så-
dana, att alla de större nya jernverk, som blifvit beslutade och
äro under uppförande, afses för Bessemerfärskning och tillverkniug
af jernvägsmateriel eller annan färdig vara. Den svenska jernband-
teringen befinner sig derföre onekligen på öfvergång till en ny tid,
"och orsaken, hvarföre denna utveckling så länge låtit vänta på sig,
beror, såsom redan blifvit visadt, derpå, att kommunikationsför-
hållandena tillförene endast undantagsvis medgifvit några större
jernverks anläggande.
Enligt min åsigt kunna i allmännet träkol i masugnar realise-
ras till högre värde än i någon annan metallurgisk process, och
önskligt vore derföre, att de möiligast mycket sparades för tack-
jernsberedningen, allra helst som tillverkningsbeloppet derigenom
kunde mer än annars förstoras. Alla jernverk kunna emellertid
icke kasta om till Bessemer, och klart är derföre, att mycket trä-
kol fortfarande kommer att användas till härdfärskning; men för
närvaraude förbrukas dess värre också betydliga träkolsmängder till
smältjernets vällning, och detta förhållande måste ur nationaleko-
nomisk synpunkt anses såsom särdeles bedröfligt, enär man till sist
nämnda ändamål lika väl kan använda vida sämre bränsle såsom
torf och: skogsaffall, sågspån, qvistar, kottar o. m. d.
Sverige är mycket rikt på torfmossar, och någon gång är torf-
ven t. o. m. så fri från aska, svafvel och fosfor, att den behörigen
sammantryckt och kolad i masugu skulle kunna ersätta träkol. För
detta ändamål är emellertid den ojämförligt mesta torfven alldeles
olämplig, ty vid ingen metallurgisk process är bräuslets renhet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
