Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 137
en period af religiös afmattning, då det på sin höjd gäller att be-
vara eller aft sönderslita de yttre former, hvilka ett en: gång skaå-
pande religiöst medvetande ifört sig, och under sådana förhållanden
kan det bedrägligt sc ut, som om vetandets klarhet vore i sig re-
ligiöst, som om all religiös utveckling hädanefter skulle komma att
bestå uti och bero på vetandets framsteg, och som om dermed
civilisationens fortgång skulle vara frigiord från alla andra inflytel-
ser, än de som utgå af. begäret efter timligt välbefinnande eller af
sträfvan efter teoretisk kunskap. Men så vidt psychologisk erfa-
renhet gäller,. är religiöst -behof, hvilket ju innebär hela varel-
sens riktning på ett lif i och med Gud, till hela sin art skiljdt från
all sträfvan efter jordisk välfärd och alla teoretiska intressen, och
så måste de religiösa intressena äfven vara mäktiga att, ännu en gång:
såsom” fordom, på ett alldeles eget sätt ingripa i mensklighetens
öden. Den omständigheten att teoretisk skepticism eller religiös
indifferentism nu i allmänbet råda bland vissa s. ’k.: bildade sam-
bällsklasser, innebär alltså i och för sig intet bevis derför, att upp-
lysningens framsteg skall hålla rent religiösa kriser tillbaka, eller:
att religiösa frågor för all framtid skola komma att ens bland de
bildade klasserna intaga ett underordnadt rum.
L Men om det ofvan anförda bar sin sanning med afseende å
mensklighetens utveckling sedd i stort och för årtusenden, om det:
är en falsk föreställning, att dem civilisationens utveckling, som be-
ror af det teoretiska vetandets framsteg, någonsin skulle kunna
göra de praktiskt religiösa behofven öfverflödiga eller mindre mäk-
tiga, — så är det ännu mindro säkert, att just i den tid, som när-
mast ligger framför oss, de religiösa intressena skola kunna hållas
i bakgrunden, att det är den s. k. bildade allmänhetens uppfattning
af religiösa frågor, som är och blir den afgörande, eller ens att den
råa fanatismen omöjligen kan komma till makt i vårt upplysta år-
hundrade. Vi yrka nog &å vår sida med rätta, att dessa intressen
måtte erkänna sina tillbörliga gränser, att religion och politik
måtte hållas skilda från hvarandra, att religiösa trosmoningar icke
måtte göras till vilkor föt borgerliga rättigheter; och vi hafva lärt
oss, att den religiösa öfvertygelsens värme icke behöfver yttra sig i
begär att förtrycka andras sämre eller bättre öfvertygelse. En så-
dam ronad och mera ideel uppfattning af det religiösa lifvet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
