Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. I. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÄRHUNDRADET.
sen: fri kyrka i fri stat, och det enda rätta medlet att bekämpa
den katolska kyrkan måste derföre vara att fullkomligt lösa bandet
mellan kyrka och stat, att göra dem bägge oberoende af hvarandra,
så att all anledning till konflikt dem emellan borttages dermed, att
på ingen punkt deras intressen beröra hvarandra. Låt på sådant
sätt den katolska kyrkan alldeles upphöra att vara beroende af
staten och hon skall icke längre kunna göra anspråk på att hålla
staten i beroende af sig; låt henne i ekonomiskt, rättsligt och
socialt hänseende vara allenast en korporation såsom alla andra,
och hon skall icke längre utöfva något inflytande på det bor-
gerliga samfundets ånrgelägenheter. Gör undervisningen, den högre
som ’den lägre, fullständigt fri, och den bättre, den förnuftiga,
undervisningen skall segra öfver den sämre, den katolska. Låt
kyrkoförsamlingarna ordna sig, sköta sig alldeles såsom andra
privata associationer, utan något tvång från statens sida, utan nå-
got skydd för hierarkien; och när det individuela religiösa bebhof-
vet allena sålunda får bestämma kyrkans organisation, skall den ka-
tolska byggnaden ramla sönder af sig sjelf, utan att statsmännen
behöfva medelst politi-författningar sörja för en förnuftig byggnads-
ordning. Uttalanden i denna syftning har man emellanåt kunnat
se i den engelska pressen, der ju bland annat varit tillfälle att
med en viss stolthet påpeka, huruledes England för snart ett halft
sekel sedan gaf verlden föredömet af en oförskäckt och principmässig
tolerans gent emot den katolska kyrkan, under det Tyskland, som dock
gerna vill anses för don Europeiska civilisationens hufvudland, nu inlå-
ter sig på en lagstiftning, hvars konseqvenser åtminstone tyckas bebåda
allt annat än frihet för detta kyrkliga samfund. Från Frankrike hör
man ock vältaliga stämmor, som Laboulaye’s, höjas emot våldförande af
hvad der kallas 1789 års principer; och på många ställen synes
man ej vilja tro att förhållandena berättiga eller påkalla de kraft-
åtgärder, som i Tyskland företagas. Oförnekligt är också, att dessa
långt ifrån bära den prägel af liberalitet, som är så lätt att gifva
åt de allmänna, från tid och rum frigjorda, principerna, och att de
ännu åtminstone aldeles icke innebära något kyrkans fullständiga
lösgörande från staten. De påminna långt mera om Henrik VIII:s
politik än om Förenta Staternas kyrkorättsliga grundsatser. Men
det är också af ett särskildt intresse att följa den tankegång, som
LÅ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
