Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESELITERATUR. 187
Zeus (Verospi) i Vaticanen utgifves för att: vara af Phidias, — så
är detta påstående, på hvilket hr L. bygger cn högst onödig apo-
logi för numismatiken, alldeles oriktigt; — ingen menniska har
påstått en sådan galenskap. Alla (utom hr L.) veta, att Pbidias”
Zeas var af guld och elfenben, då Zeus Verospi är af marmor. En
annan sak är, att man ausett den vara en oefterbildning af Phi-
dias” Zeus, och det torde den i alla fall vara, ehuru i många en-
skildheter afvikande. Hr L. kan vara säker om att ingen tror att
denna Zeusstaty är "den af Phidias mycket omtalade" som
hr L. med vanlig korrekthet uttrycker sig, (s. 88).
Hvad menar hr L. med "harmoni i färgblandningen"? (s. 92).
Han menar "i färgsammanställningené. "I Museo Egizio” finner
han "hänförande"” konstverk liksom i den grekisk-romersk skulp-
tursamlingen, isynnerhet framhåller ban som ett företräde vid de
egyptiska statyerna deua "glänsande polituren (!)4 (s. 96).
Hör ett träffande ord om Rafaels konstnärskarakter, det enda,
hr L. om denna’ konstnär anför, men deri han också ger en ut-
tömmande bild af honom. "Det ligger någonting alldeles egendom-
ligt uti allt hvad Rafael frambragt, som icke återfinnes hos någon
annan konstnär. En glödande fantasi i förening med den största
fulländnding i kompositionen och färgbehandlingen”. Nu veten J,
hvem R. är! Jag förbigår en hel mängd smärre oriktigheter i förf:s
uppgifter, för att be om namnen på de "få medeltida tempel i Sverige,
hvilka äro nöggrant kopierade efter tyska mönster, och som äro de
enda, vackra kyrkobyggnader vi ega". Ar det Lundadomen? Upsala-
domen? Linköpingsdomen? Eller hvad? Mitt förstånd står stilla.
Följande godbit får ej glömmas: (Jag bade) "tillfälle observera,
det man öfverallt på husens väggar med röd färg målat huset 8a-
voyens vapen äfvensom namnet VERDI. Denne kompositörs operor
hafva fullkomligt intagit italienska folket, och uti de skilda orter i
Italien, jag haft tillfälle besöka, hördes öfverallt stycken af Verdi
sjungas och spelus af maöstroerds beundrare". Som bekant beteckna
bokstäfverne VERDI förbokstäfverna af "Vittorio Emanuele, Re
D’Italia”.
På sidan 108—109 förekomma följande vackra språkprof: Hr
L. gick vilse, men: "följande muren träffades slutligen on trädgårds-
dräng”; – (S:t Brigitta och Dr. Christina:) "förutom dem är i Rom
föga kändt om Sverige". I Bologna ser förf. det bekanta sneda
tornet, som fått öknamnet Asinella (lilla åsnan) och berättar nelt
frankt: "Som kuriosum finnes äfven här ett snedt torn uppfördt af
Assinelli" (!!)
Jag har nu geromlupit de första 112 sidorna af det 165 sidor
starka bandet; — och jag tror man: kan ha nog. Sedan följer be-
skrifningen på Congressen i Bologna och slutligen åter en hop dår-
ligheter från återresan, men jag skonar läsaren för dessa.
Orsaken till att jag så vidlyftigt ordat om alla dessa orimlig-
heter är, att jag anser det för en samvetssak, att vår literära kritik
ej bugar sig vördnadsfullt inför dylika oförskämda försök till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
