Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till Skogsfrågan af »Forstman»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 TILL BKOGSFRÅGAN.
har det dock visat sig och skall framgent visa sig, att fattigdomen
är en ständig gäst, der skogssköflingen gått fram. En dam måste
derföre sättas mot denna kräfta, derom synas numera alla tänkande
vara ense; — frågan är, hvilka medel som böra användas.
Skogsfrågan har också under årtionden utgjort så att säga en
dagens stående fråga, utan att dess lösning på ett tillfredsställande
sätt kunnat åstadkommas. Orsakerna härtill äro ej svåra att finna,
då man besinnar, att det enskilda skogsintresset alltid uppträdt emot
det allmännas intresse, och tiil följe af skogshushållningens natur
aldrig — utan uppoffring för stunden — kan dermed sammanjäm-
kas. Bristande kännedom om skogarnes verkliga storlek och till-
stånd har också alstrat å ena sidan alltför öfverdrifna farhågor för
skogsbrist, å den andra do mest vidunderliga uppgifter om outtöm-
liga skogstillgångar. Regering och myndigheter bafva genom in-
verkningar från de olika lägren blifvit rådvilla; kraftiga åtgärder
för skogarne3 bevaraude hafva så uteblifvit. En princip för skogs-
lagstiftningen har ej kuunat komma till stånd, med stöd hvakaf vun-
nits skogårnes bevarande och lardets uppodling.
Man särskiljer nu i allmänhet, och detta med rätta, Norrland
från landets öfriga delar med afseende så väl å behofvet af skogar-
nes bevarande, som å sättet derför. Detta har sin naturliga för-
klaringsgrund i de vidt olika förhållanden, hvilka i alla afseenden
göra sig gällande iaom dessa åtskilda landsdelar. Södra och mol-
lersta Sverige eger egentligen cj några större skogstrakter, der be-
folkningens existens kan sägas uteslutande vara beroende af sko-
garnes bestånd. Jordbruket och bergsrörelsen äro hufvudnäringar-
ne; de ständigt förbättrade kommunikationerna sörja för att total
brist på bränsle ej. gerna kan uppstå inom dessa landsdelar, allden-
stund i värsta fall torf och stenkol kanna tillgripas. Bruksegarnes
intressen måste äfven förhindra skogarnes utödande, då derigenom
bergsbruket omintetgjordes. Helt annat är förhållandet i Norrland.
Trävarurörelsen — "landets naturliga och största inkomstkälla —
är här bofvudnäringen; utsinar denna, är landets välstånd för mån-
ga år brutet. De mindre jordbrukarne, hvilka i Norrland nästan :
uteslutande förekomma, kunna ej väntas hafva mycken omtanka för-
kommande generationers behof och hålla också i sanning ej på
skogskapitalen. Sågverksegarne äro köpmän, ej statsekonomer; —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
