Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till Skogsfrågan af »Forstman»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 . TILL SKGGSFRÅGAN.
nan kommer: oftast frånvaron af håg och intresse, ’och’ det vore i
sanning högst egendomligt, om dessa allmänna skogar under sådana
allmänna förhållanden skulle blifva bättre vårdade och skötta än
de enskildas, då skogsegaren der åtminstone har intresse af skogens
besparande. I verkligheten visar det sig också, att dessa statssko-
gar endast undantagsvis vårdas på ett någorlunda tillfredsstållande
sätt, men ofta nog genom dé tydligaste spår af vanskötsel märkbart
skilja sig äfven -från bredvid liggande mindre hemmansskogar. Det
vanliga är, att iunehafvaren å närmaste håll tager sitt husbehof af
växande skog, lemnaade att förmultna utan nytta stora hopar af
vindfällen &å skogens aflägsnare trakter. Oaktadt denna sorgliga
erfarenhet med afseende. å tillämpningen af de allmännaste och en-
klaste grunder för skogsskötseln, ansågo våra myndigheter enligt
författningens föreskrift lämpligt att, äfven sedan skogarne blifvit
indelade till ordnad hushållning, uppdraga åt boställshafvarne och
arrendatorerna förvaltningen och skötseln af dessa, för hvilkon om-
tanka, utom ersättning för alla kostnader, erhålles en viss ’andel af
afkastningen öfver husbehofvet, hvarigenom således boställsinnehaf-
varen eller arrendatorn har fördel af on förökad afverkning i före-
ning med minskade utgifter för skogskulturen o. s. v. Man finner
doek lätt, att t. ex. en äldre prestman endast med stor svårighet
kan utföra det honom af Kongl. Maj:t gifna uppdraget att i sko-
gen efter karta utsätta årsbyggen, anordna och öfvervaka plante-
teringar, sådder och hjelpgalringar m. m. och följden blir också,
att dessa arboten uppdragas åt mer eller mindre skogskunnige tje-
nare. Det är svårt att fatta, hvartill en ofta dyrbar indelning, —
och som i allmänhet anses på sin plats först sodan do första stegea
tagits till ex ordnad huskållving gonom vindfällesrensningar o. d.
förberedande åtgärder, -— under sådana förhållanden skulle tjena;
det kan för den praktiske skogsmannen dj synas annat än som ett
charlataneri, på sin höjd tillfredsställande den, som sätter högt vär-
de på siffror och långa kalkyler eller tror att skogarne kunna skö-
tas på kammare ofter en indelad karta. På flera ställen har det också
visat sig, att boställsskogars utseende och bestånd blifvit vida sämre
efter indelningen än förut. Hvarföre ställdes då ej hellre samtliga
dessa skogar under skogsstatens förvaltning och vård? Den förökade
personal, som härför varit nödvändig, borde väl kunnat adlönas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
