Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till Skogsfrågan af »Forstman»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL SKO GO SFRÅGAN. 207
kapital , hvarföre just detta kapitals bevarande eller förökande må-
ste vara en motsats till denna träindustri. Staten deremot kan,
då han framför en tillfällig penningevinst bör eftersträfva en ut-
hållig skogsproduktion, bevisligen hafva största fördel af en ratio-
nel skogshushållning, och nedlagda kostnader på skogskulturer, in-
lösen af kolmarker o. 8. v., måste alltid för en skogsegare i stort
i framtiden blifva till fullo återgäldade. Staten kommer nämligen
alltid att af skogarne skörda en vinst, som visserligen är oberäk-
nelig, men hvars tillkomst erfarenheten förutspår. Skogskapitalcts
tillväxt är trefaldig, först den egontliga tillväxten i kubikmassa
(qvantitetstillväxt), för det andra den förhöjning i värde per kub.-
fot, som skogen erhåller, då den uppnått en högre ålder, och är
af timmers eller annat sällsyntare sortiments groflek (qvalitets-
tillväxt), samt slutligen den vinst, som erhålles genom skogsprö-’
dukternas stegring i allmänhet år från år utan åfseende & deras
beskaffenhet (dyrhetstillväxt). Det är .denna sista vinst, hvilken
hufvudsakligåst gör skogsskötseln lönande för en längre tidrymd.
Men dessa fördelar, som staten således har att förvänta af en ra-
tionel skogsvård, utom dé allmänna, hvilka tillgodokomma : landet
genom en ständig tillgång af virke, hafva emellertid för den en-
skilde intet lockande, emedan de ej förr än efter flera årtionden
kunna realiseras i klingande mynt. Lika lämplig som staten der-
för borde vara: såsom skogsegare och skogsvårdare, lika olämplig
är den enskilde dertill.
En fransysk författare, Jules Clavé, yttrar härom uti första mars-
häftet af Revue des Deux Mondes för 1866, sedan han redogjort
för de franska statsskogarnes öde sedäån revolutionens dagar, föl-
jande: €— -— — Vi måste nu utveckla de grunder, enligt hvilka.
det i våra ögon är en nödvändighet för staten ej endast att bevara
sitt skogsområde ’gförminskadt, utan i många fall till’ och med att
utvidga det. Att vilja, det staten skall sälja sina skogar, det är
att antaga, att de i enskildes händer kunna göra samhället samma
tjenster; det är att medgifva, att dessa tjenster ej äro underkastade
andra lagar, än dem för tillgång och efterfrågan, och att följaktli-
gen egenskaperna af skogsegare och skogsförvaltare icke ovilkor-
ligen ingå bland statens rättigheter och skyldigheter. För att tyd-
ligt ådogalägga, hvaruti en sådan föreställnings villfarelse ligger, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
