Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 FILOSOFI.
got annat innebåll i medvetandet än en mångfald af förnimmelser,
hvilka icke kunna antagas vara tillkomna genom intryck och icke
gifva någon kunskap om yttre ting. Derjämte visade Hume omöj-
ligheten att från Lockes antaganden komma till erkännande af den
nödvändiga ordning och det väsentliga sammanhang i verlden, utan |
hvilka hon icke kan ega någon egentlig verklighet. Materialism,
egoism och skepticism äro således resultaterna af den vetenskapliga
forskningens utredning af det Locke-Voltaireska sunda förståndets
upplysta verldsåsigt. Men om redan Locke och Voltaire hade upp-
tagit såsom naturenligt, hvad som för dem visade sig vara af värde
för menniskan, så framträdde hos Rousseau en vida djupare känsla
af otillfredsställelse med det, som gällde såsom naturenligt, och ett
starkt behof af något högre och bättre. Det är den individuella
friheton och jämlikheten och en på deras grund bygd samhällsord-
ning som, jämte de sympatiska känslorna och menniskans oändliga
perfektibilitet, skola gifva detta högre och bättre. Men otillräck-
ligheten af dessa hjelpmedel: gör sig hos Rousseau märkbar bland
annat genom den strid, som han icke kan undvika mellan samhälls-
ordningen och den individuella friheten. Det menskliga lifvet vin-
ner sålunda icke den naturenlighet, som skulle utgöra dess mål.
Mera harmoniskt gestaltar sig mensklighetens lif för Herder och
Lessing. Den förre betraktar humaniteten såsom målet för en :
mensklighetens historia, och den senare tänker sig denna historia
såsom mensklighetens uppfostran under den gudomliga försynens
ledning. Härmed hafva de högre intressen, som de till innehållet
lägre formerna af Lockeanismen ville undertrycka, åter blifvit er-
kända såsom berättigade, och åt de tomma former, med hvilka
Rousseau skulle afbjelpa det menskliga samhällslifvets brister, ett
innehållsrikt lif blifvit gifvet. Men på vetenskaplig väg hade man
icke kommit ifrån den Lockeska åsigtens förutsättningar. Man ho-
tades också derföre alltjämt af dessa förutsättningar: konseqvenser.
Vi gå nun till frågan om de svenska, af förf. karakteriserade,
Lockeanernes ställning inom Lockeanismen. Rosenstein sluter sig
i teorien troget till der franska materialismen och upplysningen.
Leopold upptager Lockes egna och de engelske moralfilosofernes
åsigter. Thorild och Ehrensvärd omfatta hvar på sitt sätt de högre
tendenser, som "Trepresenterades af Rousseau, Herder och Lessing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
