Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. II. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 287
katolska kristenhetens ej blott tro och sedlighet utan äfven öfver
dess rätt och lag, öfver dess sociala och politiska förhållanden.
Och på det att ingen. må misstaga sig om hvad jurisdiktionen öfver
stron och sederna" innebär, hafva samma kurialistiska organ och
kurian sjelf i våra dagar gång efter annan uttryckligt och strängt
fördömt alla de sociala framsteg, som de moderna staterna på lag-
stiftningens väg befordrat. Det återstår ganska få af de i de euro-
peiska staternas författningar proklamerade statsborgerliga rättig-
heter, som ej påfven har såsom stridande mot kyrkans tros- och
sedelära ex cathedra förbannat och förbundit den katolska kyrkans
troende folk att afskaffaa Då en Walter undvikande förklarar, att
tstaten numera har att taga i öfvervägande, att de herrskande
idéerna om tro- och samvetsfrihet ej förunna honom att gifva kyr-
kans anordningar samma understöd som fordom, och att kyrkan å
sin sida ej blott erkänner detta förhållande, utan äfven, så vidt det
utan skada för hennes principer kan ske, tager hänsyn till tingens
förändrade skick"; då han yttrar, att "de europeiska samfunden ge-
nom de omstörtande revolutionerna inträdt i ett nytt utvecklings-
skede, hvars anda kyrkan måste fatta och derefter lämpa sin in-
verkan på samhällena", — så är det så visst som något kan vara,
att dessa åsigter icke äro den katolska kyrkans, icke den påfliga
kurians och icke de mäns, som för närvarande i uästan alla länder
fallständigt beherrska hela kyrkans politik. Derom förvissas man
ej blott af sådana offentliga organ, hvilkas ståndpunkt af ofvan
anförda utdrag är tillräckligt karakteriserad, utan ännu säkrare och
tillförlitligare af den påfliga kathederns egna officiela förklaringar
ända in i senaste tider, af flerfaldiga kyrkliga mötens uttalanden
och nu sist af det epokgörande vatikanska ekumeniska conciliets
dogmer. |
Ännu lefver väl i hvar mans minne den på sin tid mycket
omtalade <Syllabus" eller bihanget till den bulla "Quanta Cura”
hvarmed Pius IX i tidens trångmål 1864 uppbygde den katolska
kristenheten, och för hvilken i flera katolska stater det kungliga
placet förvägrades. Något nytt i afseende å den katolska kyrkans
lära och afsigter innehöll visserligen ej denna akt, men såsom ett
vitnesbörd om den högsta kyrkostyrelsens konseqventa vidhållande
af hela medeltidens kyrkliga och sociala verldsåskådning är den af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
