Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. II. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 303
språk, kostar mindre och vållar mindre risk än en lekman. Så har
sedan 1850 antalet af dylika ordens-bröders eller systrars skolor
ofantligt tilltagit. I offentliga skolor undervisades 1866 af munkar
491,480 lärjungar, af nunnor 1,174,473 lärj., och af småbarns-
skolorna lära 2,725 af 3,668 ledas af nunnor. ") Dessa skolor stå
nu visserligen, äfven de, under uppsigt af statens folkskoleinspektörer,
men det lär knapt vara möjligt att vid dem göra statens anspråk
gällande. «Skollärarhke som tillhöra andlig orden," säger under-
visningsministern 1864, "tillstädja visserligen statens inspektörer
att besöka deras skolor, men på allvar taga de ingen annan inspek-
tion än den, som utöfvas af deras ordens öfverhutvud". Om arten
af den undervisning, som vid dessa skolor meddelas, är det också
lätt nog att af den katolska kyrkans öppet erkända grundsatser
bilda sig ott säkert begrepp: det kan cj vara en undervisning, som
syftar till att höja ett folk till andlig sjelfständighet eller att be-
fästa det borgerliga samhället på den sanna frihetens gruudvalar.
Men hvad skall väl ett katolskt samhälle göra dervid? Huru skall
en styrelse, som vill vara uttryck för folkets suveränetet, finna sig
till rätta med den makt, som sålunda långsamt men säkert fostrar
detta suveräna folk och beherrskar dess sinnen. "Skall man väl
undertrycka presternas och munkarnes skolor?” frågar sig den högst
frisinnade och allvarlige skriftställare vi nyss citerat. Man kan
ej ett ögonblick tänka derpå. Utom att en sådan handling skulle
vara ett väld emot familjernas rätt och medborgarnes frihet,
skulle dess första resultat vara att till ett öppet krig förvandla
den dofva missämja, som råder mellan presten och den verldslige
skolläraren; hvar och en af våra bönder skulle då hafva att välja
mellan den bannlysta skolan och kyrkan utan skola. Brytningen
mellan stat och kyrka skulle blifva den sista följden af en sådan
lag, som icke skulle mindre strida mot den sanna demokratiens
principer och den liberala politikens läror, än emot den troende
delens af nationen känslor och rättigheter." "")
Det är, såsom ock dessa ord antyda, just i denua punkt som
ställningens allvar framträder i hvarje modernt samhälle, der den
") E. Löning: »Die Katholische Kirche in Elsass und Preussenp.
++) Se Bréal. 1. c. p. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
