Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 KYRKA CCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
hafva i högst väsentlig mon bidragit till katolicismens successiva
utbredning och förstärkning. Frågan härom var imellertid af så
allvarlig beskaffenhet och berörde så nära de statsborgerliga rättig-
heterna och familjeintressena, att regeringen ej kunde underlåta
att anstränga sig för en något så när tillfredsställande uppgörelse.
Den enkla utväg, som ensam kan lösa detta problem, införandet
af obligatoriskt civiläktenskap, var ännu nästan otänkbar; regerin-
gen befann sig dertill allt för mycket fången i de oklara och hy-
brida rättsbegrepp rörande äktenskapet, som den sta tskyrkliga ut-
vecklingen lyckats insmugla i verlden. Man föredrog att på under-
handlingens väg söka vinna eftergifter af en kyrka, som aldrig gifver
efter, och det blef riddaren Bunsen anförtrodt att hos påfvestolen
utverka en rimlig öfverenskommelse, hvilken sedan skulle möjliggöra
ett tillmötesgående från biskopar och presterskap?). En tvätydig
förklaring af påfven var allt hvad man vann; men tvätydigheten
försvann, när frågan kom till slutligt afgörande i biskopsstiften.
Under tiden hade nämligen (1835) regeringen begått det förun-
derliga felsteget att till ärkebiskop i Cöln nämna just den man,
Clemens August, af hvars åsigter och lynne den dock redan haft
tillräcklig erfareuhet, och emot hans oböjliga non possumus" stran-
dade den plan, som till och med i Rom haft utsigt till framgång.
Han handlade i denna sak med en .trolöshet, som endast jesuitiska
grundsatser kunna förklara, ty han hade vid sin utnämning uttryck-
ligen förbundit sig att låta gå i verkställighet den öfverenskommelse
med påfvon, enligt hvilken presterna skulle frikallas från sin för-
bindelse att vägra vigsel, der löfte ej frivilligt gafs om barnens
katolska uppfostran. HKnapt ett år efter sin utnämning hade han
öppet brutit sitt ord och endast med ytterligare stränghet, vid
disciplinärstraff, förbundit presterskapet att hålla på detta löfte som
vilkor för vigsel. Underhandlingar fördes med honom nästan som
med. on sjelfetändig furste genom Bunsen och andre, nya löften
gåfvos och brötos, han aflät till regeringen skrifvelser af betänk-
ligaste art och begynte slutligen en formlig politiskt-roligiös agita-
tion till sin förmån inom den katolska menigheten. Genom oupp-
+) Om dessa underhandlingar, liksom om hela denna märkliga strids
historia läses en intressant framställning, efter Bunsens efterlemnade do-
kument, af Nippold. i Preuss. Jabrbiicher 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
