Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 837
Redan ’under 1860-talet hade denna den katolska kyrkans ka-
rakter kommit åtskilliga stater att vända sin uppmärksamhet åt den
kyrkopolitiska frågan. Österrikes reorganisation’ efter 1866 års krig
begyntes med-den mot hennes inflytande riktade lagstiftning, hvar-
öfver påfven uttalade sitt här förut anförda anatema; i Baden på-
gick under åren 1860—1865 en liflig parlamentarisk strid, hvil.
ken ändade med det klerikala partiets nederlag, med skolans fri-
- görande från kyrkan, med införande af civiläktenskap, fattigvårdens
sekularisering och en mycket specificerad lagstiftning rörande vad
från andlig embetsmyndighete utslag i disoiplinära mål, rörande ut-
färdande af kyrkliga förordningar m. m.!) Från Belgien hörde man
också tid efter annan talas om utbrott af dexw oförsonliga fiendska-
pen mellan ett liberalt parti, som kämpade för statens oberoende
af kyrkan, och ett klerikalt parti, som med öfvervigt inom: repre-
sentationen sträfvade att bringa statens makt i sina händer. Och
under detta årtionde fyldes ock verlden med genljudet af den stora stri-
den om upphäfvandet af påfvens verldsliga makt, en fråga, som då
bildade ett af hufvadmomenten i den europeiska politiken och som
helt visst var något vida mer än en italiensk nationalangelägenhet.
Så är det bland annat tydligt, att denna strid mer kanske än något
annat bidragit att skärpa motsatsatsen mellan kyrkan och statssam-
funden i allmänhet, och att hon för den ultramontana agitationen
varit ett mäktigt retelsemedel inom den katolska menigheten.
I det längsta sökte dock de flesta regeringar att sluta ögonen
till för de förhållanden, vid hvilka man icke kunde röra utan att
väcka djupgående och vidtutseende oroligheter. Men så kom så-
som fullmogen frukt af det föregående tjugo- till tretioåriga arbetet
det vatikanska konciliet med sin ofelbarhets-dogm, om hvilken en
tysk biskop (Hefele i Rottenburg) skref: Jag ser med förskräc-
kelse, att hädanefter i all tysk religionsundervisning infallibiliteten
skall läras såsom kristendomens hufvud- och grund-dogm"; och der-
med trädde, at de skäl vi ofvan närmare utvecklat, den kyrko-
politiska frågan regeringarna oafvisligt in på lifvet. Vi hafva förut
skildrat dess första verkningar och dess rent politiska betydelse
1) 8e härom det år 1870 utgifna arbetet »Der Staat und die Kath.
Kirche im Grossherzogth. Baden» af E. Friedberg.
Svensk Tidskrift. 1873. 4:de Häft. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
