Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 KYRKA CCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
Dorhstolens utslag kan gå ut antingen på kasserande af besväret
eller på upphäfvande af den kyrkliga domen. TI senare fallet till-
hör det oberpräsidenten att tillse det den kyrkliga domen ej går i
verkställighet. |
Den kyrkliga domstolen, som har sitt säte i Berlin, består af
elfva medlemmar, nämda af konungen för lifstid eller, om de til-
lika äro stats-embetsmän, för den tid de innehafva sitt hufvud-
embete. Presidenten och fem ledamöter måste vara "etatsmässig
angestelltes domare. De ega vid fällande af sin dom att, "utan
att vara bundna vid positiva bevisregler, besluta efter sin fria af
hela förhandlingens och bevisningens gång bestämda öfvertygelse”. -
Från deras dom gifves intet vad.
Trots mot de i denna lag gifna bestämmelser bestraffas i all-
mänhet med böter ända till 1000 thir, och kan detta straff uppre-
pas ända till dess lagen åtlydes. Men ”kyrkotjenare, hvilka så svårt
förbryta sig mot de deras embete angående af staten gifna lagar
eller på grund af lag utfärdade förordningar, att deras förblifvande
vid embetet ej synes förenligt med offentlig ordning", kunna ock på
hemställan af statsmyndighet genom dom från embetet afsättas.
Denna afsättning medför rättslig obehörighet att utöfva embetet, för-
lust af embetets inkomster och platsens ledighet. : I första hand
uppmanas skriftligen den kyrkliga öfvermyndigheten att på angifna
grunder mot den anklagade inleda kyrklig process på embetets för-
lust; sker detta ej inom utsatt tid, hemställes till den ofvannämda
kungliga domstolen om rättsligt förfarande, hvilket då inledes vid
ortens högre domstol och fullföljes, efter öflig borgerlig process-
ordning, till den kungliga domstolen såsom högsta instans. Kyrko-
tjenare, som emot slutligt -kraftvunnet utslag fortfar i utöfning af
sitt embete, straffas åter med böter ända till 1000 thaler.
Genomgår man uppmärksamt och opartiskt dessa bestämmelser,
torde det vara svårt nog att i dem finna något annat än tillämp-
ningen af enkla rättsgrundsatser, oeftergifliga i hvarje lagbundet
samhälle. Den nya kyrkliga domstolen är uppenbarligen intet kyrk-
ligt förvaltningsråd, ingen kyrklig öfverstyrelse i samma mening som
den evangeliska kyrkans Ober-Kirchenrath; det är icke fråga om ett
direkt ingripande i den katolska kyrkans traditionela styrelsesätt.
Men den katolska kyrkan är ju faktiskt till hela sin karakter ett
publikt samfund med tvångsmakt öfver sina egna tjenare, med rätt
att efter kyrkliga grunder och på grund af kyrkostyrelsens beslut
förfoga öfver församlingarnes intressen och sina embetsmäns timliga
välfärd. Och när det nu, såsom i Preussen, ej kommer i fråga
att beröfva henne denna karakter, att lösa de band, som förena
församlingarna till en kyrka under hierarkisk styrelse eller att be-
taga denna styrelse dess rätt att förfoga öfver kyrkans angelägen-
heter, så har dock staten, såsom vårdare af rätten, att taga i be-
traktande, huruledes kyrkans embetsmän och församlingarnes leda-
möter äro icke blott katoliker utan äfven statsborgare, huru de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
