Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Brandes: Den romantiske Skole i Tydskland af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR: BRANDES. 421
från teoriens sida lätt skönjbara bristerna hos detta samhälle i all-
mänhet och allra lifligast fannit sig stött af hvad han erfarit inom
sitt eget samhälle i synnerhet. Han börjar och han slutar sin
bok med att framhålla den reaktion, i hvilken hans landsmän be-
finna sig, — "og en saadan fölger altid paa uoverlagte og töiles-
löse Frihedsbestrebelser<. Det ligger en oneklig sannivg i dessa
ord, och dertill en sanning, som mången kanske icke skulle ha
väntat af dr Brandes, hvarken i allmänhet utsagd eller särskildt i
afseende på Danmark. Det danska samhället är, som vi alla veta,
högt bildadt, utmärkt för estetisk förfining och lifvadt af ideal lyft-
ning, således i många hänseenden så fritt och obegräusadt som
möjligt, under det att en verkligt frisinnad åskådning rörande lifvets
högsta sferer der kanske mindre ofta påträffas. För mången torde
Kierkegaards dialektiska utveckling af lidandets evangelium eller
Martensens berömda skrifter vara det högsta, hvartill han anser
sig våga sträfva, medan filosofien aldrig varit nationell, endast till-
hör ett fåtal och aldrig fått utöfva en verkligt klarande inverkan.
Mot ett sådant förhållande är förf:s opposition naturlig, och när
han som filosof sett sig om efter en hållpunkt i den samtida ut-
vecklingen, har han, såsom hans skrift om Taine bevisar, känt sig
dragen till denne snillrike man, som särskildt i literatur- och
konst-historia gjort nya uppslag i metod och behardling, hvilka,
huru man än bedömer hans åsigter, skola för alla tider lemna
märken efter sig inom vetenskapen. Af honom har han ej blott
lärt sig metod och stil, utan äfven fått sin förkärlek för antiken
och sitt hat till medeltiden samt sin orimliga motvilja mot kristen-
domen stärkt. Med honom har han fullständigt sällat sig till den
moderna positivismen, hvilken ju nedstammar i rät linie från upp-
lysningen och encyklopedismen, är fyld af dess frihetsentusiasm
och hat till allt autoritetstvång, men tyvärr också har tagit i arf,
hvad den egentligen ej behöfde, nämligen dess materialistiska verlds-
åskådning. Intet under, att en ung man uppträder i strid emot
en sådan verklighet, som måste förefalla honom bornerad med all
dess estetiska förfining, ja, att han vänder sig just mot dettå este-
tiska sjelft såsom tecknet på en viss andlig domning, — intet un-
der heller att den välbestälda ordningens förkämpar reagera starkt
mot en åsigt, som visar sig vara af hufvudsakligen upplösande art,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
