Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Karin Månsdotter af A. G. Ahlqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARIN MÅNSDOTTER. 435
stena, Upsala o. s. v. Då hon senare kom att dela sin gemåls
fångenskap, påminde hon sig säkerligen med bitter saknad det fria,
omväxlande lif, hvilket dessa resor medförde.
Afven under hofvets vistelse i Stockholm led Karin ingen brist
på nöjen; tvärtom aflöste fester af alla slag hvarandra. Någon
gång voro dessa fester så storartade som den, hvilken firades den
17 Februari 1563, då för en dansk beskickning en bankett an:
ordnades, i hvilken hertig Carl, prinsessorna, riksråden och hofvets
fruntimmer deltogo, och nära nog fyra åmar renskt vin blefvo tömda.
Afven vid mindre högtidliga tillfällen visade konung Erik en oin-
skränkt gästfrihet. Så annan och tredje dag jul 1563, då Stock-
holms borgare grundligt välplägades på slottet, och i glädjen sönder-
slogo ej mindre än etthundrasjuttiofyra kristall- och ’slynde’’glas?).
—- Ett annat nöje bereddes hofvet af konungens sångare och fram-
för allt af hans kapell, som 1565 bestod af sex ’"fedlare’’ — violi-
nister, alla från Italien — och sexton andra ’’spelemän’". Desse
voro säkerligen framstående konstnårer; åtminstone en bland dem,
Jörgen Vogel ’’lutinist’", måste lofva att ej "fördölja’" sin konst
för de lärjungar, som kunde tillsändas honom af konungen. Spe-
lades det nu till i ""dansesalen’"’, der kung Erik sjelf var den ypper-
ste mästaren, eller firades ’’fastelagen’’, hvarvid han stundom
uppträdde klädd i "’ryssekjortlar’" eller till och med i qvinno-
drägt, — ja, då gick det så mycket muntrare till och säkert voro
icke konungens "älskarinnor de, som visade sig minst lustiga ”").
I andra förströelser, såsom att spela boll eller att "löpa Tröge-
borg’", deltog Karin icke, men väl torde hon känt sig hemmastadd
vid spelbordet, eftersom senare en ej obetydlig summa lemnades henne
till spelpenningar”"+). Utfärder i Stockholms vackra omgifningar
+) Sven Jonssons vinräkenskaper f. 1563. Räkenskaper för glas 1563.
Jfr. Olaus Magni a. st. XIIl. Cap. 38: »Vitrorum autem nullus uel
rarissimus usus est in mensis illarum gentium, ob excessum ebriosorum:
qui uoluptatis loco ducerent perfringere uitra o. 8. v. — »Slyndeglas»p
lära hafva varit kantiga eller vridna gias. Vitt. Hist. o. Antiqv. Ak:s
Handl. V. 151.
> $$) Förteckning öfver hoffolket år 1565. — 1566 hade Erik tre sån-
gare i sin såld, bland dem en Johannes Componista. — Kontrakt med
Jörgen Vogel i klädk. räkensk. f. 1563. — Dansesalen omtalas 1568
(Kamr. Sandbergs saml.) — Förteckning öfver k. Eriks »fastelagskläder»p
i 1663 års räkenskaper. Olaus Magni omtalar (a. st. XIII Cap. 42) ut-
klädningar såsom öfliga i Sverige på hans tid. Masker förfärdigades af
svart siden. Att män klädde ut sig till qvinnor, förekom äfven, men
tyckes hafva varit mindre väl ansedt.
+++) Om Erik XIV:s bollspell jfr. Sven Elofsson m. fl. författare. Troligen
hade han fått smak för det genom sin franska omgifning (jfr. Wachsmuth:
Eur. Sittengeschichte V. 1. s. 518). — I Sv. Jonssons vinräkenskaper f. d.
7 Maj 1665: »Effter Kf[ongl] M[:t] hade lopit trögheborgh», och i
det andra exemplaret af räkenskaperna för samma dag: Till krydd-
gårdsmästaren [: Jean Allard] och Dr Bengt och Dr Wilhelm — Renskt
vin — 1 kanna [i kanten:] »När the lopo tröge Borgh K. M. be-
falthetp. Var det här fråga om en vanlig utklädning eller om ett:
skådespel? Jfr. Rydqvist Nordens äldsta Skådespel, s. 61 o. följ., samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
