Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÅTTNINGAR.
vi ej emot det påståendet, att uppsatsen om Ranke näppeligen i
ett urval har auspråk på ett rum framför någon annan, utan
svarare, såsom en af de mindre betydande, bort få stå till baka
för flertalet af Macaulays essays. Med föga mer tvekan drista
vi säga det samma om den öfver Fredrik den store, ehuru den
visserligen blifvit mycket beundrad. Det skall icke nekas, att den
kan vara, hvad man kallar, pikant att läsa, men dess grundlighet
är mindre och på samma gång dess våldsamhet större, än man
vanligen finner hos Macanulay. Författaren har i sina essays öfver
lord Clive och Warren Hastings visat, hur han förmådde vara
billig på samma gåug som rättvis i det historiska domarekallets
utöfning. Vid anara tillfällen åter har ban slutit sitt öra för alla
foglighetens ingifvelser, såsom i sina essays öfver Fredrik II och
Bertrand Barére: där är det hans lust att i ord, som likna
bränmärken, kläda en dom utan misskund. När härmed förenar
sig den stilistiska egenhet, som härfiyter ur böjelsen för antiteser
och lärda anspelningar, får uttrycket stundom en ytterligare öfver-
drift som, där den icke verkligen är det, likväl synes vara äfven
tankens. När denna stilens egendomlighet, som obestridligen ofta
medför on präktig verkan, endast framträder i enstaka enskildheter,
kan den retoriska prydnaden, trots möjligen ej obefogade invänd-
ningar, må hända anses köpt till ett ej alt för högt pris. Sedan
t. ex. Macaulay berättat, hur naboben i Bengalen, Surajah Dowiah,
instängde ett hundra och fyrtiosex fångne engelsmän i den för-
färliga Svarta Hålan, där de fleste på en natt kvaldes till döds,
utbrister han, att ingen ting i historien eller dikten, ej ens Ugo-
linos berättelse i den eviga isens sjö, närmar sig de fasor som
förtaides af de få, hvilka öfverlefde denna natt. Härvid’ påminner
man sig ovilkorligt de rysligheter som begåtts och begås på slaf-
skeppen, utan tvifvel fullt jämförliga med dem i Svarta Hålan, och
man frågar sig, i hvad hänseende den franske härföraren Jacques
Aimable Pélissiers ogärning i den afrikanska grottan skulle vara
ringare än naboben Surajah Dowlahs. Men bilden är praktfull
genom sin motsättning mellan den indiska hettan vid sommarsol-
ståndet och den oföränderliga kölden i Lucifers .ispöl, och öfver-
driften länder till ringa men. Något annorlunda däremot, när nä-
stan en hel afhandling igenom indignatio facit versus, och
ämnet nära nog synes vara till som afledare för en störtskur af de
blodigaste sarkasmer. Vi veta ej, om någon historiker tecknat ett
värre odjur i människohamn, än det Macaulay förevisar, när han
går att "med Guds hjälp” skipa rättvisa åt Bertrand Barére. Hans
karakteristik af guillotinens Anvakreon förefaller lik en utförligare
omskrifning af Octavii slagord om Marcus Antonius i Shakespeares
drama:
— — — — you shall find there
A man, who is the abstract of all faults
That all men follow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
