Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR AF HAFSBOTTNEN. 453
män ej efter hans bortgång sålt sin förstfödslorätt inom den natur-
vetenskapliga forskningen.
Man kan inom den marina zoologienas historia särskilja trenne
skeden. Till en början nöjde man sig med att studera de hafvets
skatter, som upphemtades af fiskare (inberäknade korall-, svamp- och
perlfiskare), hvad hafvet under .stormar vräkte upp på land samt
hvad som under ebbtiden kunde insamlas i fjären +), Detta inne-
fattar den rikaste delen af hafsfaunan, och det blef sålunda redan
för Linné möjligt att i "Systema Nature" upptaga representanter
för alla större grupper af hafsdjur. Endast en zoolog bland Lin-
nés samtida gick framom sin tid pä hafsundersökningarnas område.
Det var dansken Otto Fred. Mäller, som enkom för zoologiskt
bruk konstruerade ett nytt slag af bottenskrapor, hvarmed han
från mer än 30 famnuars djup uppsamlade "blötdjur, maskar och
skaldjur”. Han har beskrifvit dem i ett klassiskt verk ""Zoo-
logia Danica", som utkom i Köpenbamn 1788. Millers skrapa
bestod af en qvadratformig jernram, från hvars hörn utgingo fyra
armar, hvilka förenades i en jernring; under jernuramen hängde
en säck, knuten af segelgarn. Då skrapan skulle användas, sänk-
tes hon till hafsbottanen med ett i jernringen fästadt tåg, hvars
längd någorlunda betydligt öfversteg djupet på platsen; tågets
andra ända gjordes fast i båten, som sedan med segel eller åror
drefs sakta framåt. På detta sätt fick säcken släpa fram öfver
bottnen och efterhand fylla sig med djur och växter, under det att
gytjan delvis sköljdes ut genom säckens maskor. Ideen till skra-
pan såväl som arbetsmetoden var lånad från ostronfiskrarne men
utgjorde en för naturforskarnes behof högst väsentlig förbättring
af hvad förut användts. Emellertid vann Mäaällers föredöme ej
på länge den efterföljd, det förtjenade, och ännu i början af
1830-talet var kuaskapen om lifvet i hafsdjupet föga vidgad sedan
hans tid.
Då började professorn vid Kongl. Vetenskapsakademien i Stock-
holm Sven Lovén sina systematiska undersökningar af hafsfaunan vid
Skandinaviens vestkust, i synnerhet i Bohusläns skärgård, och der-
+) Fjäre är egentligen ett norskt ord, hvarmed betecknas området
mellau gränserna för ebb och flod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
