Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR AF HAFSBOTTNEN. 461
delen af lodlinan. Redan 1818 hade Sir John Ross vid en
lodning i Baffirs Bay på 800 famnars djup fått ett närbeslägtadt
djur, Astrophyton, som på samma sätt slingrat fast sina armar
kring lodlinan, och upptäckten var således egentligen ej ny, men
man hade dittills ej velat erkänna tillförlighketen af Sir Johns ob-
servation utan förklarat, att antingen hade djupmätningen gifvit
ett felaktigt resultat eller ock hade sjöstjernan simmat i högre
vattenlager och der gripit fast om lodlinan, då hon passerade ge-
nom vattnet. Det senare argumentet användes äfven nu mot Wallich,
och då han svarade, att sjöstjernor ej kunna simmma utan endast
krypa fram på bottnen och der befintliga föremål, så drog man
till med det antagandet att hafsströmmar ryckt sjöstjernan med sig
från grundare vatten och håliit dem qvar nära hafsytan. Årgu-
mentet syntes dock många alltför sökt.
Samma år var Ingeniör Fleming Jenkin engagerad af medel-
’hafstelegraf-bolaget för att laga en bristfällighet på den telegraf-
kabel, som 1857 blifvit nedlagd mellan Cagliari på Sardinien och
Bona i Algeriet. Kabeln upptogs och befanns vara rikligen besatt
med snäckor, muslor, sjöpungar, mossdjur, maskar och koraller,
och detta äfven på de delar, som hvilat på ett djup af 1,200
famnar. Professorerna Milne-Edvards i Paris och Allman i Edin-
’burg examinerade fyndet, och den förre framlade resultatet af sin
undersökning inför franska akademien den 15 Juli 1861. Han be-
tonade dervid den vigt, fyndet hade för frågan om djurlifvets baty-
metriska utbredning. Men äfven då var man till hands med in-
vändningar; ingen zoolog, sade man, hade varit närvarande, när ’
kabeln togs upp, de djur, som uppgåfvos vara tagna på djupaste
stället, voro bevisligen sammanblandade med dem, som kommit från
-ett par hundra famnars djup, och då kunde ju möjligen alltsam-
man vara från detta mindre djup.
Då kom Torellska expeditionen hem från Spetsbergen och
:.gjorde slag i saken. Bland de vetenskapsmän, som åtföljt Torell
befunno sig zoologerna doktor Smith och doktor Malmgren, den
senare från Helsingfors, samt doktor Chydenius, också från Helsingfors,
hvilken hufvudsakligen egnade sig åt undersökningar af hafsdjupens
fysiska beskaffenhet. Utom den förut nämnda bottenskrapan med affal-
lande tyngder användes en förträfflig apparat, som efter det fartyg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
