Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tysk eller Nordisk Svenska? af Viktor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 TYSK ELLER NORDISK SVENSKA?
hoppas jag, att, när jag reser till Spanien, på genomresan få se
eder och af eder beledsagas dit". Hade icke det rent svenska
ledsagas här varit minst lika godt?
De som veta att finna skäl för allt hafva upptäckt, att be
äfven i sådana ord som de här uppräknade, skulle skärpa deras
märkelse; men om det någonsin i svenskan varit så, hvarpå vi tvifla,
bar denna regel länge sedan dött bort ur språkmedvetandet. Bibel-
nämden sjelf synes också emellanåt hafva en alldeles motsatt upp-
fattning: att nämligen be kan mildra ordets kraft. Så i Matt. 2,
16: "När Herodes nu såg, att han blifvit besviken af de vise
männen". Både prundskriftens éuzafw och sammanhanget kräfva
nämligen här ett vida lindrigare ord än svika; men icke har bibel-
nämden funnit det rätta.
En hufvudgrund, hvarmed man velat rättfärdiga införseln af
utländska ord, är, som man vet, att de motsvarande svenska deri-
genom kunde få en skarpare utstakad märkelsekrets. FEger ett
svenskt ord mer än en begreppsskiftning, då vill man, att det skall
dela med sig af sitt öfverflöd åt främlingarne. Härigenom skulle
språket riktas. Meningen är god, men teorien är falsk och slås på
fingrarne af verkligheten. Sedan man nämligen lyckats göra ett
lånadt ord gäft och gängse — och detta är vanligen en allt för
lätt sak — kan intet förbud på papperet qvarhålla det inom ett
"sparsamt tillmätt begreppsområde; det sträfvar med hela sin inne-
boende spänstighet att utvidga sig så långt som möjligt och följakt-
ligen att tränga de medtäflande liktydige infödingarne ur deras gamla
odal. Och när det målet är vunnet, kunna vi på språkets vinst-
sida skrifva ett utländskt ord; på dess förlustsida ett eller flere
nordiska. Ett af de prof, som bibelnämden lemnar oss härpå, är
det tyska begehren. Väl inkommet i svenskan i formen begära,
har det der tillryckt sig allt större välde och kämpar med dagligen
växande framgång mot åtrå, åstunda, önska, kräfva, bedja.
Från det lystna "begäret" till nästans hus och nästans hustru ända
till själens i bönen uttryckta renaste trängtan utbreder sig nu dess
område. Och utan gensägelse. Ty det är endast svenska ord man
räknar till men att ega sammetets skuggningar i olika dagrar; ett
utländskt kan uppträda med de mest skrikande färger. Man kunde
trott, att det svenska bedja skulle åtminstone i biblisk och religiös
N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
