Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Något om Frihetstidens Vetenskap och Vitterhet af And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om frihetstidens vetenskap och vitterhet.
(Anförande i Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockbolm d. 12 Nov. 1873).
Man har mot vår frihetstid framkastat flere orättvisa anklagel-
ser. En bland dem, serdeles svår och serdeles vigtig men alldeles
obefogad, vidrör ett ämne, som icke är främmande för denna aka-
demis verksamhet. Det är ock för en vederläggning af nämnde
anklagelse, som jag beder att under en kort stund blifva hedrad med
eder uppmärksamhet.
Vi minnas den vördnadsvärde skalden Gustaf Fredrik Gyllen-
borg. I sin ungdom var han en ifrig vän af friheten, och blef
1756 af det då rådande frihetspartiet anställd som kavaljer hos
prins Gustaf, och det mot de kungliga föräldrarnas vilja, hvarföre
han ock då för tiden var vid hofvet illa anskrifven. Detta förhål-
lande hade 1772 undergått fullkomlig förändring, och Gyllenborg
var numera en bestämd anhängare af konungahuset. Att hans
öfvergång icke föranleddes af egennytta eller lycksökeri utan
af verklig öfvertygelse, derom gå hans personlighet, lefnad och
författareskap i full borgen. Andra driffjedrar till ombytet kunna
ock anas; t. ex. snillet Gyllenborgs beundran för den snillrike, unge
konungen; — poeten Gyllenborgs ovilja mot Mösspartiet, som
han troligen tyckte, alltför prosaiska åsigter; — aristokraten
Gyllenborgs ovilja mot ofrälseståndens växande anspråk och välde;
— estetikern Gyllenborgs ovilja mot den massa råa och ohyfsade
ströskrifter, som efter tryckfrihetens införande öfversvämmade lan-
det; — och slutligen den poetiska benägenheten att betrakta
blott en sida af saken och att låta inbillningskraften utmåla
den med så starka färger som möjligt, vare sig ljusa eller mörka.
I dessa sinnesstämningar torde man finna rätta förklaringen, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
