- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
547

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om literär eganderätt.
I.

Man säger vanligen, att först genom och efter uppfinnandet
af boktryckerikonsten den literära alstringen blef föremål för ett
förmögenhetsrättsligt intresse, och att först från deuna stund den
literära eganderättens historia tog sin början: så yttrar sig ännu
en af de nyaste författarne i ämnet, Lothar Seuffert (1873).
Mot den senare delen af denna sats är intet att invända, men så
mycket mer mot den förre.

Från skolan minnas vi namnet å en af forntidens mest be-
römde förläggare, den romerske riddaren Titus Pomponius Atticus,
en man att jämlikna med den äldre typografiens ryktbarheter, Ma-
nuzio, Etienne, Elzevir, Caxton m. fl. I hans lefnadsteckning läsa
vi, att till hans husfolk hörde boksynta ynglingar, anagnoste
optimi, et plurimi librarii. Det var ej blott för sitt nöje
eller för riktande af sin egen boksamling, som den högt bildade
riddaren hade desse afskrifvare i sin tjänst, utan för att till för-
säljning mångfaldiga skrifter, såsom man särskildt vet vara hän-
delsen med flere af hans vän Ciceros verk. Utom Atticus kän-
ner man för öfrigt flere andra romerska förläggarenamn. Medan
det visserligen ej kan bestridas, att under medeltiden literaturen
var mycket knapp, och att, vid jämförelse med den tiden, bok-
tryckerikonsten måste anses hafva inneburit ett stort framsteg i
fråga om skrifters mångfaldigaude och literaturens spridning till
billigt pris, utfaller däremot en jämförelse mellan den nyare tidens
förhållanden och de romerska redan på republikens senare tider,
än mer under kejsardömet,- väsentligen annorlunda. En bekant
tysk häfdaforskare, professor W. Ad. Schmidt, har underkastat
denna sak en lika skarpsinnig som lärd pröfning, hvilken synes oss
framtvinga ett bekräftande svar å författarens fråga: "liegt in dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free