Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om Literär Eganderätt af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LITERÄR EGANDERÅTT. 549
egaren af ett exemplar kunde däraf taga så många afskrifter, han
behagade. Huru den ursprunglige förläggaren likväl kunde med
framgång uthärda con sådan täflingsfrihet, har ansetts kuna för-
klaras därigenom, att första upplagan antagligen framträdde i en det
sannolika behofvet motsvarande storlek; och att man verkligen an-
vände detta förfarande såsom skydd emot täflan, i stället för att
upplägga små, i mån af efterfrågan underhållna förråd, kan äfven
slutas däraf att massan af literatur, hvilkens afsättning ej motsva-
rat förboppningarna, skickades till de mindre nogräknade provins-
städerna, eller till nedsatt pris såldes såsom öfningsböcker till sko-
lorna, eller slutligen hamnade i "hökarbodarne eller kryddkramhan-
deln". Den lagligen obehindrade afskrifningsrättev har ej häller
satt förläggarne ur stånd att betala författare-arvoden; att sådana
stundom erlades, är till fullo bevisligt. Å andra sidan är det tro-
ligt, att de voro och förblefvo snarare undantag än regel, liksom
det är allt för visst, att författare-yrket blott illa födde sin man.
Medan skådespelaren Roscius hade en årsinkomst af 600,000
sestertier och dansösen Dionysia af 200,000 s. m., betecknas där-
emot i den lilla nekrolog öfver dramaturgen Publius Terentius Afer,
hvilken tillskrifves historikern Suetonius, såsom dittills oerhöråt
högt det arvode af 8000 sestertier, som Terentius fick för komedien
Eunuchus. Juvenalis sjunde satir är ett verkligt smärtans skri
öfver vitterhetsidkarnes betryck i ett tidehvarf, då man slog sig
bättre ut med att hålla auktioner eller inrätta bad, än genom att
dyrka sånggudinnorna; och det sätt, hvarpå Martialis omtalar sin
torftiga mansarde och sina öfriga poctiska omständigheter, gifver
ingen aulednivg att skylla honom för anspråksfuil oförnöjsamhet
med den karga valuta, förläggaren gaf i utbyte mot hans populära
och eftersökta sånger.
När boktryckarkonsten framhållits såsom upphof till en förut
osedd, mäktig spridning af böcker, hvarmed ingen föregående tid
skulle tåla ens den aflägsnaste jämförelse, har man alt för utesla-
tande haft för ögat förhållandena under medeltiden, men glömt ej
mindre bokhandelns ofantliga utveckling i forntiden, än äfven den
mycket sparsamma tillgång å literatur, ännu öfver ett par sekel
efter Koster och Gutenberg, som t. ex. Macaulay beskrifver i sin
verldsbekanta skildring af Englands tillstånd vid år 1685. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
