Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572 ARKEOLOGI.
den tidens arbeten i allmänhet äro något mindre fint utförda än
de från periodens början. Det anmärkta förbållandet beror väl
emellertid äfven till en del derpå, att många af de till vår tid
komna lerkärlen från den yngre bronsålderu synas vara gjorda sär-
skildt för att användas såsom askurnor.
Vigten af denna anmärkning torde bäst inses vid ett nog-
grannare studium af de i den äldre jernålderns grafvar funna kruk-
makarearbetena. Man träffar der, ofta i samma graf, två olika
slag af lerkärl, i det somliga äro grofva, illa brända och utan sirater,
— mycket liknande dem som hittas i den yngre bronsålderns graf-
var — under det att de andra äro vida finare i godset och bättre
brända, samt vanligen prydda med enkla men ganska vackra sira-
ter. Vid närmare granskning visar sig emellertid f), att de förra
kärlen, de gröfre, endast användts som askurnor till förvarande af
de brända benen, och att de andra, de finare, varit de i det dag-
liga lifvet begagnade kärlen, som medföljt i grafveu af samma
skäl som vapnen och prydnaderna, eller någon gång möjligen der-
för att de innehållit födoämnen.
Inom krukmakarekonsten, liksom i många andra afseenden,
kan man spåra det stora inflytande som romerska förebilder ut-
öfvade på Nordens industri under vår äldre jernålder. Man har
nämligen, isynnerhet i sydskandinaviska grafvar från denna tid, funnit
åtskilliga lerkärl, hvilka tydligen äro arbetade efter romerska mön-
ster; och nyligen har man i en sådan graf, vid Vallöby på Sjel-
land, hittat ett af de under namnet "samiska" kända, fina, röda
romerska lerkärlen med figurer i upphöjdt arbete.
Grafkärlen från den yngre jernåldern, under hvilken period
liken vanligen brändes, äro i allmänhet mycket grofva och tan
sirater. Detta beror troligen, åtminstone till någon del, på det
nyss anmärkta förhållandet, att askurnorna vanligen äro grofva;
hvilken omständighet ’i afseende på den yngre jernåldern kan
hafva så mycket större betydelse, som man i grafvarne från denna
"tid icke funnit andra lerkärl än dem, som varit afsedda till för-
varandet af de brända benen. Å andra sidan synas de utom
grafvarne, t. ex. i "svarta jorden" på Björkön, funno lerkärlen
från slutet af jernåldern i allmänhet vara föga bättre, och med un-
dantag af några, hvilka utan tvifvel äro, införda från främmande
land, kunna de icke mäta sig med de finaro bland den äldre jern-
ålderns arbeten. Kan detta förhållande stå i samband med det all-
männa tillbakagående inom industriens olika grenar, som spåras
under den senare delen af jernåldern i Norden, — likaväl som
samtidigt i det öfriga Europa — och som möjligen beror derpå,
att det mäktiga inflytande åf den romerska kulturens klassiska
mönster, hvilket under den äldre jernålderr var så märkbart, nu
alldeles upphört? O. M:s.
t) Be t. ex. graffältet vid Greby i Vitterhets-Akademiens månadsblad,
1878, sid. 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
