Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Literära notiser
- “Nordisk Familjebok“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Literära notiser.
“Nordisk Familjebok“, den på Gernandts förlag utgifna stora
realencyklopedien, har nu fortskridit ett stycke in på bokstafven S, och 14 digra
band däraf föreligga redan afslutade. Genom sin rikhaltighet och pålitlighet
har detta »konversationslexikon» med rätta förvärfvat sig stort anseende. Och
med stolthet hafva vi svenskar kunnat räkna det såsom ett literärt nationalverk,
hvartill icke ens de stora kulturländernas literaturer kunna uppvisa någon,
fullständig motsvarighet, särskildt i det hänseendet, att samtliga det svenska
verkets viktigare artiklar enligt regeln författats och signerats af erkända fackmän.
Först på allra sista tiden hafva i pressen några kritiska invändningar
framträdt mot det sätt, hvarpå Familjeboken redigerats. Det var först
tidningen »Vårt Land», som framställde några anmärkningar särskildt mot
redaktionen af bokstafven S, hvilken afdelning af lexikonet ställts under ledning af en
ny redaktör, doktor Bernhard Meijer. Inom den af honom redigerade delen
af arbetet hafva flera af de vetenskapsmän, som från början bidragit hvar inom
sitt fack, ersatts af nya medarbetare. Mot valet af några bland dessa var det,
som den nämnda tidningen riktade en beskyllning för bristande opartiskhet —
en beskyllning, som väl ej var alldeles obefogad, då t. ex. artikeln om
socialismen i Familjeboken signerats af den kände partimannen och agitatorn
Hjalmar Branting. Detta kan ej försvaras därmed, att redogörelsen för sekter och
partier lämpligast lemnas af deras egna anhängare, hvilka naturligen i egen
sak hafva den största sakkännedomen, — ty den regeln har red. själf drifvit
»in absurdum» genom exemplet spiritismen, hvilken fantastiska tidsrörelse
sannerligen tarfvar en kritisk skildrare. För öfrigt har ju red. på det mest
drastiska sätt afvikit från regeln, då den låtit den bekante fritänkaren A. F.
Åkerberg skrifva artiklar tillhörande den lutherska dogmatiken. Äfven
sakkunskapen hos en del bland de nya medarbetarna kunde dragas i tvifvelsmål, om
man t. ex. får döma efter artikeln Sigurd Ring m. fl.
Ännu mera graverande äro de anmärkningar, som Upsala-tidningen
»Fyris» i en följd uppsatser riktat särskildt mot de osignerade artiklarna under
samma bokstaf. De fel, som därvid påpekats äro så många och så grofva,
att ingen som tagit kännedom om nämnda kritik lär kunna undgå att instämma
i tidningens fordran, att Familjebokens utgifvare måtte vidtaga någon åtgärd
för att hålla prenumeranterna å det dyrbara verket härför skadeslösa, så vidt
detta nu efteråt låter sig göra. Lämpligast vore väl att låta de sakkunniga
medarbetare, hvilkas namn fortfarande pryda häftenas omslag, hvar och en på
sitt område underkasta den ifrågavarande delen af Familjeboken en granskning
och sedan låta på deras utlåtande bero omfånget af de tillägg och rättelser,
som redaktionen ej bör underlåta att publicera. Familjeboken åtnjuter som
bekant statsunderstöd, och däri bör ju för dess utgifvare ligga en ytterligare
maning till noggrannhet.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0038.html
