- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
167

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

x 68 EN RESA FRÅN TEHERAN TILL KASCHGAR.



Vid i otiden hade vi uppnått en höjd, som motsvarar Mont Blanc’s.
Djupt under våra fötter skyndade nu väldiga molnmassor fram genom
•dalen, följande dess krökar och bukter liksom vattnet i en flodbädd.
Mellan dem framskymtade ibland den mäktiga bergskedjan på andra
sidan och bortom den åter andra i mattare färger. Vi voro nu högre
än kammen af denna kedja, och man svindlade vid åsynen af det
storartade och bisarra landskap, som utbredde sig mellan gränserna af en
oändlig horisont.

Nu började det att hagla ytterst häftigt och fortfor så i öfver två
timmar. Vi voro insvepta i ett ogenomträngligt töcken och sågo hvarken
toppen eller dalen. Den eviga snön hade nu börjat, och uppstigandet
var öfver ali beskrifning mödosamt i den förtunnade luften och
snödrif-vorna, som dels voro lösa, dels betäckta med skare. Ändtligen kl. half
5 uppnådde vi toppen efter 12 timmars vandring.

Vi slogo oss ned i lä af ett stort svafvelblock. Det blåste ytterst
häftigt från Kaspiska hafvet, och temperaturen var — i,7°. Kratern var
fylld med snö och utgjorde en skålformig konkavitet af ringa djup. Den
är elliptisk och den långa axeln, som ligger i O. och V., är c. 200 nil.,
-den korta i N. och S. något öfver 100 m. lång. Kraterranden är
bekransad med stora block af porfyr, lava och gediget svafvel.
Atmosfären är också mättad med stark svafvellukt. På kraterrandens yttre sida
finner man här och hvar, där snön är bortblåst, en hvitaktig sand,
sannolikt vulkanisk aska. I denna och på sprickor i blocken finnas
svafvel-kristaller och amorft svafvel i ofantligt riklig mängd. Ett par gånger
syntes genom luckor i molnen Kaspiska hafvets mörka kontur och
Te-heran likt en dimma på slätten.

Vi stannade^ i 3 kvart på toppen, och jag gjorde därunder flera
hypsometriska afläsningar. Vattnets kokpunkt inföll vid 82,5° C., ett
gradtal, som efter vissa reduktioner med isotermer och" isobarer
motsvarar en höjd af 18,750 eng. fot eller 5,715 m. Som man finner, kommer
denna observation mycket nära Sir Taylor Thomsons, Filippos, Lentz’s
t)ch Stebnitskij’s.

’Nedfärden var lika originell som vådlig och snabb. Den väg, för
hvars tillryggaläggande vi behöft 12 timmar, passerades nu på 5 kvart.
Vi satte oss helt enkelt i snön, spände klackarna in under skaren, gjorde
några rörelser och fingo en fart, som ständigt tilltog och ibland urartade
till en svindlande hastighet. Männen, som voro vana vid detta
egendomliga fortskaffningssätt, fingo åka först, för att i händelse af gapande
afgrunder varsko • mig i tid. Ofvanför oss försvann nu toppen, nedanför
oss syntes täta moln, i hvilka vi i nästa ögonblick störtade oss ned, för
att åter omgifvas af töcken. Slutligen blef dimman allt gèesare,
atmosfären klarnade, och man såg nu långt därnere den varma, ännu solupplysta
dalen. Man förnam tydligt, huru temperaturen för hvarje minut steg och
huru man nalkades allt tätare luftlager: andningen, som på toppen varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free