- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
248

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - L. H. Åberg: Ett lif i strid för folkens frihet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

ETT LIF I STRID FÖR FOLKENS FRIHET.

Beträffande hans deltagande i det grekiska frihetskriget hafva vi ej
mycket att anföra utöfver hvad prof. Krohn framställt. Några episoder anse vi
oss dock böra omnämna.

Det har berättats oss, att han i Grekland varit gift, men för att skydda
sin hustru från misshandel af turkarne med egen hand efter hennes eget
medgifvande skjutit henne till döds. Detta ohyggliga minne kvalde honom
oerhördt under hans senare år. En annan egendomlig episod från denna tid har
han själf berättat. Sedan han på nästan underbart sätt genom den äfven af
Krohn omtalade hästen räddats från en säker död, skall han, återkommen till
grekernas läger, där sett en ung turk på det ohyggligaste sätt genom spetsning
marteras till döds. Turken gaf honom en blick, uttryckande en bön om
förbarmande, och han sköt genast denne för pannan. Detta skall emellertid ha
vållat honom, befälhafvare på platsen, en energisk strid med sitt eget folk,
hvarvid han blott med möda räddade lifvet, sårad som han var. Berättelsen
är kanske betecknande för det grekiska folkets ohyggliga vildhet under
frihetskampen och för den slappa disciplinen. Myhrberg uttalade ofta sin stora
aktning för turkarne, sina motståndare, och beklagade till och med, att hans
krigsmannaplikt ålade honom att döda dem, men för grekerna uttalade han
aldrig någon aktning. Att han kvarstod i Greklands leder, därtill har K.
anfört fullgiltiga skäl, och vi tillägga, att en lojal soldats plikt ålade Myhrberg
att göra detta. I fråga om en tredje omständighet, vilja vi visserligen ej jäfva
författarens framställning, emedan vi icke anse oss därtill kompetenta, men
dock åt minnet bevara en annan version än hans, nämligen i fråga om den
.belöning Myhrberg erhöll från det omsider fria Grekland. Förf. säger, att
denne afböjde en belöning i konfiskerad jord och återskänkte den till dess
förre egare under förklaring: »Jag kom i mänsklighetens namn att kämpa för
er frihet och eganderätt och ej att röfva er egendom. Tagen ert gods
tillbaka Och blifven ert land trogna. Detta är min bästa belöning.» Berättelsen
är vacker och stämmer fullkomligt med Myhrbergs karakter. Men efter hvad
man sagt oss, skall han dock icke i form af pension utan såsom kapital af
grekiska staten erbjudits och mottagit en icke så obetydlig belöning. Denna
kom honom dock aldrig personligen till godo, enär han enligt en hart när
vidunderlig berättelse insytt värdepapperna i en gammal öfverrock, som han
lemnade i Paris, och som man under egarens långa frånvaro i polska kriget i
tanke, att denne vore död, skall hafva såsom jämförelsevis värdelös försålt.
Sin hederssabel och åtskilliga andra effekter af blott personligt värde återfann
han många år efteråt på grosshandlar Schwan’s kontor i Stockholm.

I fråga om deltagandet i polska kriget är hr K. mindre utförlig. Anled-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free