- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
330

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - C. O. Nordensvan: En här i fält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vi oss tre dylika fördelningar i främsta linien i ett slag med en fjärde
bakom i reserv och allt artilleri i verksamhet, så uppgår detta i
lyckligaste fall till 19 batterier eller 114 kanoner — på 48 bataljoner eller
45,000 man, kavaleriet medräknadt —, hvartill möjligen komma 6 eller
12 kanoner tillhörande det själfständiga kavalleriet, hvilka kanoner må
beräknas såsom reserv. Mot denna på en sträcka af omkring 6 km.
utvecklade artilleristyrka ställer en lika stark rysk infanteristyrka 144 kanoner,
en tysk 240 kanoner, då kavalleriets artilleri fortfarande afräknas såsom
reserv.

Huru ogynnsamt ett sådant styrkeförhållande är, allra helst då man
betänker artilleriets viktiga roll i en nutida strid, säger sig själf. I alla
härordningsförslag har artilleriet också upptagits til 6 batterier vid hvarje
arméfördelning, d. v. s. att den nyss tänkta hären skulle kunna uppföra
i linien 144 kanoner, d. v. s. lika många som motsvarande ryska här.
Men man vill ju alltid vara öfverlägsen och bör vara det i artilleri, om
man icke kan blifva det med afseende på infanteriet, och dessutom är.
det sannolikt, att ryssarne snart öka sitt artilleri, af hvilket en tredjedel
dessutom har gröfre kanoner än våra, hvarför vi på inga villkor borde
nöja oss, förr än vi bragt upp vår artilleristyrka till 8 batterier eller 48
kanoner vid hvarje fördelning. I det ofvan anförda exemplet skulle vi
då komma upp i linien med 192 kanoner, hvilket ingalunda han anses vara
för mycket.

Man har stundom hört invändas, att vår svenska naturbildning,
åtminstone i mellersta Sverige, skulle försvåra användandet af så mycket
artilleri, som man släpar med sig i Centraleuropas mera öppna trakter,
men på de fält, där vårt lands öde kan komma att afgöras, saknas
ingalunda plats för den jämförelsevis blygsamma styrka, vi uppställt såsom
ett minimum. Vi måste skaffa oss så många trumf på hand som möjligt.

För att de båda syskonvapnen i striden, infanteriet och artilleriet,
skola kunna blifva så förtroliga med hvarandra, som nutidens strid
fordrar, måste de redan i fredstid vara i ständig vexelverkan, d. v. s. att
hvarje fördelning måste hafva sitt artilleri för sig, såsom förhållandet också
är inom alla väl ordnade härar — i de stora träder armékåren i
fördelningens ställe — men ty värr ännu icke hos oss. Åtta batterier är en
lämplig styrka för ett regemente, hvadan våra nuvarande
artilleriregementen böra fördubblas och hvarje fördelning bör få sitt eget regemente.
Den för kavallerifördelningen afsedda artilleridivisionen tilldelas lämpligen
ett af regementena. Att äfven här alla batterier måste finnas redan i
fredstid och ega tillräcklig styrka både af manskap och hästar, säger sig själft.

*



Infanteriet och artilleriet utgöra den egentliga stridande styrkan, men
det är icke nog med denna. Utan kavalleri (rytteri), detta hastighetens
vapen, skulle befälhafvaren liksom trefva i mörkret utan förmåga att
utforska, hvad som försigginge omkring honom. Fiendens kavalleri, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free