Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk filosofi.
L. H. Åberg: Fyra föreläsningar, hållna i Göteborg i Februari 1891. — Upsala 1891.
Det är ett egendomligt drag hos vår tid, att den är mera fritänkande än
någon föregående och ändock har så litet intresse Jför filosofien. Alla sorter
auktoritet ställer man i våra dagar dristigt under debatf, och tänkandets Tätt
att själfständigt lösa människolifvets djupaste problem proklameras utan ringaste
betänkande. Men på samma gång vill man i allmänhet intet veta af filosofien,
den vetenskap som rörande det personliga lifvet och dess uppgifter gjort den
auktoritetsfria forskningen till sin särskilda uppgift.
Hvar skall detta hamna? Man släpper de gamla ledbanden, men vill ej
söka de nya! Resultatet måste förr eller senare blifva — ja, har redan
tydligt nog i breda lager blifvit, antingen en förslappande skepticism eller en ytlig,
ovetenskaplig godtköpsfilosofi, hvars krassa påståenden redan ofta framställas
med de mest okritiska kraf på auktoritet. »Den nutida forskningen» har
kommit till det eller det resultatet; »den moderna världsåskådningen» innebär det
eller det — heter det ofta med en imponerande tvärsäkerhet om teorier, som
på sin höjd äro djärfva hypoteser och i de flesta fall endast resultatet af
lättvindiga analogi-slut från naturens lagar till personlighetens värld.
Men sådan är filosofiens oundgänglighet för mänskligheten: försmår man
den allvarliga och vetenskapliga filosofien, så träder blott i dess ställe en
lättsinnigare filosofi. Utan filosofi kan den civiliserade mänskligheten ej vara.
Människotanken har ett okufligt behof att på något sätt fatta sin värld såsom
ett helt, att skaffa sig en universell världsförklaring och lifsåskådning. Och
när de försöken skola göras utan den religiösa trons auktoritetsfjättrar, då heta
de filosofi.
Ett särskildt talande vittnesbörd om denna filosofiens oumbärlighet
lemnar vår tids naturvetenskap. Trötta vid de spekulativa filosofernas,
Schellingia-nernas och Hegelianernas, fantastiska tankedrömmar eller torra abstraktioner
vände sig redan i medlet af seklet naturforskarne ifrån filosofien och sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
