Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Per Trygg: Ännu en gång polemik om vår tid. Öppet sändebref till Thomas Otrygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu en gång polemik om vår tid.
Öppet sündebref till Thomas Otrygg.1)
Någon gång händer, att man hälsar sin motståndare välkommen. Så
jag vid läsningen af er »Filippik mot vår tid». Måtte ert »väckelserop» höras
vida! Att er »moralpredikan» blifvit hållen, räknar jag mig till förtjänst; ty
antagligen var det min »Apologi för vår tid», som framkallade er filippik.
Ni ställer en alldeles riktig diagnos öfver samtidens andliga sjuklighet
och angifver exakt de betänkligaste symptomer. Det torra, snusförnuftiga,
åldrade draget i dess fysionomi rättfärdigar benämningen »fin de siècle».
Märkligaste företeelsen är just den håglöshet, den slöa indifferentism, den »brist på
ideal lyftning», Ni framhåller och beklagar, och som Ni med fullt skäl fruktar
och hatar mer än alla gröna eller röda förhetsningar.
I religiöst hänseende är likgiltigheten och slappheten nästan större än i
politiskt och socialt, åtminstone mer olycksbringande; ty endast i ett vaket
religiöst medvetande kan man hoppas återvinna den allmännare entusiasm för
ideala sträfvanden, som hvarje högstämd ande saknar hos nutiden.
Men ej blott i denna er grundanmärkning instämmer jag. Äfven med
afseende på mer enskilda frågor delar jag fullständigt er mening. Jag
beklagar lika djupt som Ni det köpslagande, våra politiska partier stundom tillåta
sig, samt den högkyrkliga och hyper-lutherska riktning, som motverkar hvarje
bemödande att vidga basen för vår svenska statskyrka. Jag fruktar, att Ni
— sorgligt att säga — i det närmaste angifver sanna förhållandet, då Ni
påstår, att »statskyrkan uppehälles i stort sedt af indifferentismen». Äfven jag
tror liksom Ni, att den osunda radikalismen hos vissa unga akademici ej är
en tillfällighet. Jag betraktar den som en följd af djupa religiösa
missförhål-enden:
— — — — — — "det förvända
får välde därför, att det sanna saknas".
J) Se Sv. Tidskr. häft. 9, 10. "Filippik mot var tid".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>