Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - C. O. Nordensvan: Bakom hären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att om besättningstrupperna också icke i egentlig mening tillhöra det
drifvande härmaskineriet, så inverka de likväl högst betydligt på det
samma. Då dessa truppers uppgift är underordnad fälttruppernas, så kan
man gifva något efter med afseende på fordringarna på deras duglighet
och på tiden för deras öfvergång till krigsfot. Man bildar dem sålunda
först vid krigets utbrott, och, där rekryteringen grundar sig på allmän
värnplikt, tager man till dem det äldsta manskapet och nöjer sig med
ett ringa antal fast befäl.
För två tjänstegrenar inom hvarje fästning måste finnas väl öfvadt
manskap, nämligen artilleristens och ingeniörens, hvarför fästningsartilleri
och ingeniörafdelningar erfordras, fast organiserade redan i fredstid.
Likaledes är det nödvändigt att hafva sjö- eller gränsfästningarnas besättning
så ordnad, att den åtminstone till en viss minimistyrka kan vara
stridsberedd omedelbart efter — eller kanske till och med före — ett krigs
utbrott.
Hvarifrån vi i Sverige under nuvarande förhållanden skola taga
besättningstrupper, torde icke vara lätt för någon att säga, då våra truppafdelningar
måste rycka ut med största möjliga styrka. Besättningstrupper saknas helt
och hållet, men då vi icke kunna lemna vårt vidsträckta land från
Torne-elf till Öresund utan dylika, måste vi därtill anlita fälttrupper, af hvilka
vi sannerligen icke hafva för mycket. Huru förhållandena komma att
gestalta sig, må vi framdeles skärskåda, låtom oss nu hålla oss till dessa
trupper, som böra finnas bakom själfva hären.
Såsom en följd af artilleriets ökade betydelse och det allt mera
förekommande skyddet af fältbefästningar har det s. k. positionsartilleriet
under senare tid ökats i betydelse. Såsom namnet säger, är det afsedt
att användas i positioner eller ställningar så väl vid anfall som försvar
och bildar sålunda en öfvergång mellan fältartilleriet och
fästningsartilleriet. Det är utrustadt med gröfre kanoner än det förra (vanligen 12 cm:s)
och kan sålunda åstadkomma större verkan i synnerhet vid sådana
tillfällen, då döda föremål såsom vallar, murar e. d. skola förstöras. Till
följd af sin större tyngd kan positionsartilleriet endast på de stora vägarna
följa efter hären. Förutom i fästningskriget användes det med största
fördel af den försvarande i på förhand beredda ställningar, och att nödgas
kämpa i dylika måste vi bereda oss och kunna härigenom möjligen
åstadkomma större jämvikt i artilleristyrkan. Vi hafva ett ganska stort antal
utmärkta positionskanoner, men icke en enda man att betjäna dem, och
hvart kommer man väl då?
Bakom fält- och besättningstrupperna kommer ytterligare ett tredje
slag af trupper, nämligen depottrupperna, hvilka hafva till uppgift att
trots afgången under kriget hålla de förra vid full styrka. Förlusterna i
nutidens väldiga krig, där det ena slaget ofta följer tätt efter det andra,
äro så kännbara, att, om utväg icke funnes att hastigt fylla dem, icke så
få truppafdelningar ganska snart skulle blifva urståndsatta att vidare
deltaga i kriget, utan att sammanslås flera till en. Erforderlig ersättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
