- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
430

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - Frans von Schéele: Också en sida af läroverksfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kan motiveras därmed, att läraren vanligen längre fram har bildat familj och
då väl behöfver de ökade inkomsterna. Men man borde härvid ock betänka,
att det just är den unge, nyblifne läraren som ofta tyngst tryckes af de
omordade akademiskulderna. Den löneförhöjning, som synes oss mest
behjärtansvärd, vore därför dels extralärarnes, dels adjunkternas i första lönegraden.

*     *
*



Och så en annan tyngd, som hvilar särskildt öfver de unge lärarne och
hotar att betaga dem den andliga ungdomskraft, med hvilken de behöfva
fördjupa sig i sitt yrkes svårigheter, öfvervinna dem och så lära att älska sitt
kall. Vi syfta på den långa tid, hvarunder vanligen läraren får såsom
»extralärare» gå och vänta på befordran till ordinarie plats. Den osäkerhet, som
därunder präglar hela hans existens; det ytterliga beroende, hvarunder han
härvid står i förhållande till läroverkets rektor, som med det åt honom
utfärdade tjänstgöringsbetyget har hela hans väl och ve i sin hand; och så åter
den låga aflöningen — allt detta är egnadt att tidigt tappa safven af äfven de
friskaste telningar. Man kan på detta sätt få en ödmjuk och samvetsgrann
ämbetsmannakår, men man tager bort det chefslynne i ordets bästa
bemärkelse, som måste i förhållande till lärjungarne utmärka hvarje verkligt god
lärare.

Hvarför också denna skara af extra lärareplatser, då de år efter år visa
sig för undervisningen nödvändiga? Intet borde väl hindra att göra flertalet
af dem till ordinarie, och detta vore en välgärning, äfven om ej lönen därmed
höjdes — hvilket dock både billighet och klokhet bjuda. Det nuvarande
orimliga antalet extra-befattningar vid våra läroverk är dessas i ögonen lättast
fallande organisationsfel, men ett fel, som ock borde vara jämförelsevis lätt
afhjälpt, liksom det ock först på senare tider utbildats.

*     *
*



Af mindre allvarliga följder, ehuru ledande till en hel del både onödiga
obehag och verkliga orättvisor, är det mycket olämpliga sättet for
lärareplatsers tillsättande.

Om det också högst undantagsvis torde leda till gröfre mannamån att
myndigheter på platsen få bedöma lärareprofven och utse innehafvarne af
läraresysslorna, så leder detta dock till ojämnhet i bedömandet vid olika
läroverksstyrelser. Ett prof, som på det ena stället blifvit mycket gynnsamt bedömt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free