Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - Frans von Schéele: Också en sida af läroverksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också en sida af läroverksfrågan. 440
ämnen, hvari den blifvande läraren antages komma att undervisa. En sådan
fordran kan ju anses ganska naturlig. Och rörande lektorerna torde den också
vara på sin plats. Men mycket tvifvelaktigt synes oss lämpligheten af en
sådan fordran vara med afseende på de lärare, som endast skola undervisa på
läroverkens lägre stadier.
Det mått af specialkunskaper, som erfordras för att i dessa klasser
vara en duglig lärare, är i själfva verket ej stort. Det kommer därvid långt
mera an på lefvande intresse och verklig lärarebegåfning. Erfarenheten har
ju nogsamt visat, att ett stort antal verkligt skickliga läroverksadjunkter fanns
bland dem, som särskildt for någon tid tillbaka efter längre praktisk
tjänstgöring erhöllo lärareanställning utan annan lärdomsmerit än endast
studentexamen.
Man må betänka, att adjunktens lärareområde i de flesta fall omfattar
flere ämnen än lektorns, och att nämnda fordran därför blefve för honom mera
tryckande än för den senare; och därföre ock i praktiken lätt kunde förleda
till fordringarnas nedprutande i de enskilda ämnena och så leda till ett
kvantitativt omfattande, men kvalitativt svagt mångläseri.
Enligt vårt förmenande ligger hufvudvikten därpå, att den blifvande
läraren i något ämne drifvit verkligt allvarliga studier, och därigenom fått
föreställning om, hvad vetenskap i allmänhet vill säga, samt i och med det samma
ock aktning och intresse därför. På grundvalen däraf skall han lätt nog genom
själfstudier allt efter de praktiska behofven under läraretiden kunna
komplettera sina kunskaper i andra ämnen; och äfven enligt ali sannolikhet frivilligt
verkligen komma att göra det. Genom sitt specialstudium förtrogen med
grundlighet i kunskaper, skall han ej trifvas med att i andra ämnen gå till
sina lektioner med for ytliga förberedelser. Hans förmåga i dessa själfstudier
kan ju ock delvis kontrolleras genom undervisningsprofvet; sådant bör nämligen
enligt vår åsikt afläggas i alla de blifvande läroämnena.
Väl medgifves, att i vår tid metoden inom de naturvetenskapliga och de
humanistiska vetenskaperna är så olika, att kunskaper på det ena området ej
äro tillräckliga såsom vägvisare inom studiet af det andra. Och vi skulle
därför gärna se våra läroverksadjunkturer indelade i tvänne linier, en
mate-matisk-naturvetenskaplig och en språkligt humanistisk, med motsvarande
fordringar i afseende på examenskompetensen.
Att enligt vår -åsikt i hvad fall som helst filosofisk doktorsgrad bör
berättiga till sökande äfven af adjunktsplatser, är efter det sagda själfklart. Ett
sådant afhuggande af sambandet mellan den högre och den lägre
elementarundervisningen som det, hvilket skulle ligga i helt olika kompetensfordringar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
