434 (Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - Frans von Schéele: Också en sida af läroverksfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alla dessa sidor bör nu ingå i den pedagogik, som de blifvande lärarne
böra studera. — Möjligen försöker någon svara oss, att en sådan pedagogik
finnes icke till dato. I fullfärdig form finnes den icke, det är sannt: det finnes
öfver hufvud inga afslutade eller fullt färdiga vetenskaper. Men det finnes en
aktningsvärd skatt af pedagogiskt vetande och tekniska iakttagelser på
undervisningens område. Skada blott, att denna empiriska vetenskap alltför ofta låtit
för mycket påverka sig af de gällande filosofiska systemernas begreppsbyggnader
och därigenom kommit i vanrykte hos ett ofilosofiskt tidehvarf. Men denna
filosofiska tvångströja kan man afkläda pedagogiken, och då skall återstå en
ovärderlig skatt af erfarenhetsvisdom.

Begär man hänvisning till några särskilda vetenskapliga verk för att genom
exempel stödja vårt påstående, så torde det vara tillräckligt att hänvisa till
Perez’s franska och Preyer’s tyska arbeten i barnpsykologi[1] samt till den
Herbart-Zillerska skolans omfattande pedagogiska literatur. Att här intet finnes
att lära, kan endast okunnigheten påstå.

* *
*

Ett erkännande af den vetenskapliga pedagogikens betydelse har också
gifvits genom inrättandet af den s. k. profårskursen för lärarekandidater; ty i
denna kurs ingå ej blott åhörande af andras undervisning och egna
öfningslektioner utan äfven studium af teoretisk pedagogik. Men oss förefaller dock
detta erkännande i själfva verket blott såsom en halfmesyr.

Felet i profårskursens organisation se vi framför allt däri, att teori och
praktik inom den samma blifvit för mycket skilda åt. Hvardera afdelningen af
kursen har sin särskilda föreståndare. Den pedagogiska teorien kommer på så
sätt, utan samband med de praktiska undervisningsöfningarna, att sakna sitt
naturliga erfarenhetsstöd och förlora sin praktiska betydelse. Följden har också
blifvit den, att enligt regeln den teoretiska kursen ej kommit att omfatta, hvad
som däri borde vara hufvudsaken, den pedagogiska teknikens teori, utan utgjorts
af föreläsningar i pedagogikens historia, — ett ämne, som är egnadt att vidga
de blifvande lärarnes humanistiska bildning, men alls icke har det direkta
samband med deras blifvande lärarekall, som en framställning af den nutida
pedagogiken skulle hafva.

En verkligt tillfredsställande reform i detta hänseende kan ej åstadkommas,
så länge pedagogiken saknar målsmän vid våra universitet. Till dess att en
professur i ämnet där upprättas, är det endast en lyckträff, om man i

[1] Bernhard Perez: "Les trois premières années de l’enfant." — "L’enfant de trois à
sept ans." — "L’éducation morale dès le berceau." — W. Preyer: "Die Seele des Kindes".

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1891/0442.html

		Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 / 434 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|