Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
LONDONS TEATRAR.
leke förty är det stora människomassor, som hvarje afton trängas i »the
Strand». Den som vid åttatiden på kvällen, då teatrarna börja, eller efter kl.
elfva, då deras föreställningar sluta, besöker denna trakt, märker nogsamt, att
världsstadens jättepulsåder där nu klappar ifrigast, — ett feberaktigt pulserande,
som möjligen har sin like endast under de trägnaste förmiddagstimmarne å
Cheapside, en af Citys förnämsta kommunikationsled.
Hvad som vid åsynen af teaterbyggnaderna först väcker vår
uppmärksamhet är deras ringa omfång och obetydliga utseende, hvilket naturligen
framför allt gäller om de äldre. I »the Strand» stöter den ena teaterbyggnaden
tätt till den andra, men gatornas utseende skiljer sig ändock föga från andra
större hufvudstadsvägar. Annorstädes är man van vid ståtliga teaterpalats,
präktiga portaler, rymliga täckta körbanor och breda uppfartsvägar för
ekipa-gerna. Blott de eleganta vagnarna äro ofta tunnsådda. Sådana ses däremot
i långa rader äfven utanför de mindre ansedda teatrarna, men den festklädda
publik, som åkt i dem, får själf se till huru den från trottoaren kan tränga
sig fram till den oansenliga ingången. Och vid representationens slut kunna
de få stå både länge och väl under bar himmel, väntande på att det skall
blifva plats för vagnen att köra fram.
Äfven teatersalongen är vanligen af ganska anspråkslösa dimensioner, men
i stället både smakfullt och hemtrefligt dekorerad och möblerad.
Där träder nu Mr. Bull in. Hatten på hufvudet, käppen i handen och
Öfverrocken ännu på. Den tager han först af, när han Väl, kommit på sin plats,
— förutsatt nämligen att temperaturen ej är för låg. I sistnämnda afseende
lemna många London-teatrar mycket öfrigt att önska, och det är därför
ingenting ovanligt, att Öfverrocken behålles på under hela representationen.
Ännu bättre insvept visar sig Mrs. Bull i sin präktiga operakappa och
med den dyrbara spetshufvan öfver hår och panna. Hurudan än
temperaturen må vara behålles den eleganta kappan på så länge, att omgifningen fått tid
att noggrannt mönstra och grundligt afundas den; och när den slutligen faller,
har man i stället att fröjda sina blickar med hennes eleganta, cremefärgade
atlasrobe, som, modet underdånigt, är djupt urringad. På detta sätt herrskar
äfven på de enklaste teatrarna hvarje afton en prakt i toaletter, som man på
fastlandet knappt möter vid galaföreställningar.
De flesta London-teatrar kalla sig så stolt »Royal» — Her Majesty’s,
Prince of Wales’s och Princess’s — men för dem allesamman är detta blott en
tom titel. Det finns i England inga kungliga teatrar i den bemärkelse, som vi
äro vana vid. Drottningen gör ingenting, staten heller ingenting, staden lika
litet för de engelska teatrarnas höjande. Teater-företagen äro här rätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
