- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
496

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - Hjalmar Edgren: De nyare språkens studium vid våra läroverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NYARE SPRÅKENS STUDIUM VID VARA LÄROVERK. 496

och bör utsträckas längre, än som nu sker, synes emellertid visst. Det är ock
vid den undervisning, hvarom här är fråga, som lärarens personliga inflytande
kommer till sin fullaste rätt. Hans intellektuella och moraliska sympatier få
nämligen därvid göra sig gällande och på ungdomen utöfva den lefvande
väckelse, som det visserligen är den sitt kall rätt uppfattande lärarens plikt och
privilegium att till ungdomens fromma bibringa densamma.

Slutligen ett par ord om språket såsom vetenskap. Att det såsom sådan
tillhör universitetet, är både påtagligt och erkändt. Men att landets bildade
ungdom öfverhufvud ej borde vara alldeles obekant med de ledande resultaten
af en vetenskap, hvilken spårar språk- och tankeutvecklingens inre lagar,
hvilken leder oss tillbaka långt bortom historiens råmärken, och hvilken lämnar
sitt bidrag till rasproblemets lösning och till tydningen af naturreligionernas
uppkomst, det synes äfven nästan obestridligt.

Något kan i detta fall uträttas genom den språkvetenskapligt bildade lärarens
tillfälliga upplysningar och utredningar och genom så att säga parentetiskt
inryckta språkhistoriska redogörelser i de högre klassernas läroböcker. En kort
orienterande framställning af den historiska språkvetenskapens allmänna rön
torde emellertid tjäna som en lämplig afslutning af skolans språkstudier, för att
ej säga ersättning för dess logik, samt lända den bildade ungdomen till mycken
nytta. Förfaringssättet skulle ej sakna föredöme så till vida, som i England
Peile’s »Philology» och i Amerika Whitney’s »Life and Growth of Language»
varit sålunda i viss mån använda.

I det föregående har frågan varit om de nyare språkens studium vid
våra allmänna läroverk. Universitetet har en annan uppgift att lösa än dessa.
Skola nämligen de allmänna läroverken bibringa sina lärjungar den
allmänbildning, hvaraf de alla kunna sägas vara betjänta, när de utträda i lifvet för
att egna sig åt bestämda kall, så är det däremot universitetets uppgift, sådant
detsamma utbildats hos oss, dels att förbereda för vissa statsexamina, således
för vissa kall i lifvet, och dels att utbilda sina lärjungar till samt utöfva
vetenskaplig forskning.

Hvad nu vidgår de nyare språkens studium vid våra universitet, blir
detsamma af någon väsentlig vikt endast där det är hufvudmål, eller med andra
ord där de lefvande språken i de filosofiska profningarna äro hufvudämne.
Att där utstaka afgränsade studiekurser eller metoder är naturligen så till vida
vanskligt, som vid universitetet de individuella anlagen och krafven böra
såvidt praktiskt möjligt få sin fulla frihet tillgodosedd, om såväl arbetet som ve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free