Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 16–17
- L. H. Åberg: Olika världsåskådningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändtligen hänvisar till den moderna uppfattningen, enligt hvilken allt
bestämmes af i sig själfva nödvändiga naturlagar.
Emellertid gifvas ock andra svar. Den, som hjälten talar till, spörjer:
" — Seer du ej andre Magter da end hine?
— — — — — — — — — — — — —
Seer du et Forsyn ei, der ei bedrog?"
Då den döende säger sig minnas det såsom något i tiden mycket
aflägset, tillägger hon:
"Saa maa du Bistand av din Frihed kræve!
Den blev dog hos Dig som din sidste Ven,
Og tryg ved den, behøver du ej bæve;
Dit Her og Hisset jo i den forener du — "
Äfven här gifvas olika svar. Försynen och den mänskliga viljans frihet
såsom rådande i sista instansen äro visst ej detsamma, men det gemensamma
för Homos svar är, att de alla utgå från en naturalistisk, det för Almas att
de utgått från en personlig världsåskådning, och det är vid skillnaden mellan
dessa vi nu ett ögonblick vilja dröja. Denna skillnad är den djupaste i den
enskilda människans lif, den djupaste i folkens och släktets historia.
En personlig världsåskådning erkänner och fordrar, att allt djupast och
innerst är personligt, att det finnes tanke och mening i allt, och att allt är till
och syftar till förverkligandet af en sådan tanke och mening. Den
naturalistiska världsåskådningen bestrider detta, och ser i naturen, beherskad af en
till intet syfte och mål ledande naturnödvändighet, det sanna och egentliga
verkliga.
Denna grundskillnad är så djup att någon verklig och i sanning
förmedlande ståndpunkt är oss ofattlig. Man kan försöka sammanjämkningar
företrädesvis emellan mindre genomförda uppfattningar af båda, men i grunden
stå vi här inför en motsats så principiell, att den, som verkligen vill på allvar
omfatta en världsåskådning, måste svara sitt enten-eller. Han kan ackommodera
sig åt det motsatta åskådningssättet i vissa punkter, han kan i metafysiska eller
etiska frågor upptaga mer eller mindre från detta, men hans tankegångs innersta
kärna måste ovillkorligen sluta sig till det ena eller andra. Hvart en viss
historisk världsåskådning skall hänföras, är i många fall kanske svårt att afgöra,
ty ackommodationerna åt ena eller andra hållet kunna vara ganska betydande,
men till sin anda tillhör hon i själfva verket antingen det ena eller det andra.
Då vi nu skola söka utreda innebörden och konsekvensen af båda, är
måhända lämpligast att vi börja med att angifva, hvad de icke innebära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0508.html
