Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5o 6
OLIKA VÄRLDSÅSKÅDNINGAR.
personliga i dess allmänhet. Men vi göra härmed blott rättvisa åt vissa, vi
säga icke alla, panteistiska världsåskådningars anspråk på att gälla såsom
personliga. Vi säga härmed icke, att vi gilla ett dylikt uppfattningssätt.
På samma sätt förhåller det sig med frågan om människans individuella
odödlighet. Ingen nekar, att något odödligt finnes hos människan liksom hos
hvarje naturens skapelse, frågan är blott om detta är det personliga hos henne
eller tilläfventyrs något af hennes natursidor t. ex. de stoftatomer, af hvilka
hennes kroppshydda består. Ansluter man sig till den förra åsikten, så blir
äfven här en senare fråga, om detta gäller den personliga individen — vi
mena skillnaden emellan hvad man kallar generell och individuell odödlighet.
Från den personliga världsåskådningens område kan ej den uteslutas, som
antar odödlighet i någon af dessa betydelser, blott det städse förblifver det
personliga just såsom personligt, som odödligheten tillkommer 1).
Ännu en tredje fråga skulle i detta sammanhang kunna komma till tals,
frågan om den mänskliga viljans frihet. Äfven beträffande denna gäller i
hufvudsak samma anmärkningar, som vi förut gjort. Ingen förnekar friheten i
hvarje bemärkelse. Att handla fritt är att handla enligt sin natur, och ingen
nekar, att människan kan handla enligt sin natur, men för den personliga
världsåskådningen är utmärkande, att den anser, att det personliga lifvet och
de tendenser, som däraf framgå, äro eller åtminstone kunna vara bestämmande
rent af i sista hand för hennes handlingar. Om hon sedermera väljer mellan
olika möjliga motiv eller icke, är en fråga, som väl må hafva sin stora
betydelse ur andra synpunkter, men som näppeligen kan anses vara bestämmande
i fråga om skillnaden mellan en personlig eller naturalistisk världsåskådning i
deras typiska former.
Vi öfvergå nu till den naturalistiska världsåskådningen och fråga oss
hvad för denna är väsentligt. Först och främst är det alldeles felaktigt att
tro, det materialism i vanlig bemärkelse skulle vara detta. Att materialismen
är en art af naturalism, lär ingen bestrida, men hvarje naturalistisk åskådning
behöfver därför icke vara materialistisk. Med materialism förstår man
vanligen ett sådant åskådningssätt, enligt hvilket materien, eller hon i förening
med den i henne efter mekaniska lagar verkande kraften skulle vara väsendet
i allt, så att hvarje företeelse vore förklarad, så snart den kunde hänföras till
denna eller dessa principer. En naturalistisk världsåsikt kan emellertid
framträda under andra former. Dessa kunna vara mångfaldiga t. ex. naturlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
