Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 - L. H. Åberg: Olika världsåskådningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6o OLIKA VÄRLDSÅSKÅDNINGAR.
ni mm ande och viljande, det är därom, som frågan gäller. Af abstrakta
kategorier har kanske mänskligheten nog. Af personlig individualitet har hon kanske
for litet. Men obestridligen blir denna personliga individualitet det hvartill hon
sist hänvisas — den eftskilte i lifvets och dödens .allvarligare stunder — släktet
samhället i stunder af lika vikt.
Och en sådan stund är för oss germaner troligen nära, kanske närmare
än vi förmoda. Slavismen rycker vester ut, och arbetarfrågan tränger till
lösning. Då är det den frie mannens — rätt till sin gröda, men ock hans plikt
att värna den — båda uttrycken fattade ej blott i rent bokstaflig, utan äfven i
öfverförd bemärkelse, det är denna rätt och denna plikt — egendomliga för
germanskt lynne — som skola åt vårt släkte bevara frukterna af årtusendens
arbete i civilisationens tjänst. .
* *
Men hvad vi sagt skall kanske missförstås. Till någon målsman för
individualismen, såvidt därmed menas individens lösgörande från samhället, vilja vi
visst ej göra oss; fasthålla fasthällre, att människan genom de heligaste band är
fästad vid samhället. Hvilken ställning de båda partierna, höger och venster
särskildt i våra dagar och inom vårt folk intaga till de båda
världsåskådningarne, är en fråga af djupt ingripande natur. Just därföre förbjuder oss
utrymmet att närmare med den sysselsätta, oss. Kanske få vi framdeles tillfälle
att särskildt för denna fråga taga våra läsares uppmärksamhet i anspråk och
kunna då ock nämna ett och annat om de båda grundåskådningarnes religiösa,
sociala och politiska konsekvenser. -— Nu blott några korta antydningar.
Det är obestridligt, att vår tids vänster besjälas af en öfvervägande
naturalistisk anda. Den har åtminstone en sådan tendens. Högern åter fasthåller
personlighetsprincipen och vill äfven bevara det den anser för personligheten och
därmed för människan och mänskliga lifvet väsentligt. Möjligen underskattas
detta för människan väsentliga af vänstern, möjligen inlägger högern däri åtskilligt
som icke är väsentligt. Möjligen blir för högern fasthållandet af abstrakta gränser
det väsentliga, under det åter personligheten själf i sin konkretion mer eller
mindre reduceras till något underordnadt, under det vänstern däremot, trots dess
naturalism i det hela, onekligen besjälas af ett personlighetsintresse låt vara af
särskild art och ensidigt fattadt. Människan, säger Geijer, är ett sent begrepp
i historien. Vi lägga icke vikt vid människan, vi lägga snarare vikt vid
personligheten. Naturligtvis är den ett sent begrepp i historien, och det blir ännu
-senare, om det icke skulle identifieras med människan, utan utsträckas längre
ned, i viss mån sammanfalla med naturens substantialitet i det hela. Högerns
Svensk Tidskrift 1891. 18. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
